Inte längre galet att se en koppling mellan autism och magen

Den andra hjärnan

Mag- och tarm­systemet kallas för den andra hjärnan och det innehåller en massa neuroner och synapser som supersnabbt kommunicerar med hjärnan genom vagus­nerven, kroppens längsta nerv.

Bakterierna i vårt mikro­biom kommunicerar också direkt med olika organ och de producerar metaboliter, ämnen som påverkar immun­systemet och hjärnan.

De producerar även signal­ämnen som dopamin, serotonin och GABA, det är små budbärare som hjälper våra nervceller att kommunicera. 

Rochellys Diaz Heijtz har i studier på musungar upptäckt att små komponenter av vissa bakterieceller kan ta sig ända in i hjärnans celler och där påverka mössens beteende.

“Vi såg att dessa fragment tidigt i utvecklingen kunde påverka både socialt beteende och andra uttryck som är relevanta för neuropsykiatriska tillstånd, som autism”, säger hon till SvD.

Kritisk period

För att dessa bakterier ska kunna påverka hjärnan behöver de finnas i mikrobiomet och enligt ny forskning finns det inte några bakterier i livmodern utan ett barns mikrobiom verkar utvecklas efter födseln, och som mest under de tre första tre åren.

Det är ungefär under de tre första levnadsåren som hjärnans mest omfattande utvecklingen sker. Rochellys Diaz Heijtz menar att om mikrobiomet kommunicerar med hjärnan är den här perioden antagligen särskilt kritisk.

Enligt flera studier skiljer sig bakteriefloran hos barn med autism från den hos neurotypiskt utvecklade barn och det verkar som skillnaderna finns tidigt.

Det är något som Rochellys Diaz Heijtz såg när hon i en studie följde 35 barn från Stockholm från det att de var 5 till de var 36 månader gamla.

Det var 16 barn i studien som hade syskon med autism, vilket innebar att de hade större genetisk benägenhet att utveckla autism.

“De spädbarn som hade högre benägenhet, hade generellt fler ofördelaktiga bakterier i mikrobiomet tidigt i livet, och de saknade vissa fördelaktiga bakterier”, säger Rochellys Diaz Heijtz till SvD.

När barnen var fem månader gamla var det inga skillnader i resultat när de de två barngrupperna testades kognitivt och motoriskt, men ju äldre de blev, desto mer märktes skillnaderna.

Alla med benägenhet utvecklar inte autism

Alla barn med syskon med autism hade inte sämre tarmflora och utvecklades inte sämre, men på gruppnivå var det stora skillnader.

Rochellys Diaz Heijtz påtalar att ärftlig behägenhet att utveckla autism inte innebär att det blir så. Enligt en studie utvecklar cirka 20 procent barn med genetisk benägenhet autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd.

En teori om varför barn med genetisk benägenhet att utveckla autism generellt också har en annorlunda bakterieflora är enligt Rochellys Diaz Heijtz att generna även ligger bakom utvecklingen av mikrobiomet, det skriver SvD.

Läs mer på News55: Autism och hjärnans utveckling hänger ihop med magen