De senaste årens debatt om hälsorisker kring alkohol har lett till hårdare riktlinjer – men ännu märks ingen rusning till vården.
Frank Kummel
Uppdaterad: 24 juni 2025Publicerad: 24 juni 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Forskare pekar samtidigt på ny, mildare läkemedelsbehandling som få känner till, skriver SvD.
“Många blir förvånade när de får höra att det finns mediciner som kan dämpa suget eller minska alkoholens belönande effekt”, säger Sara Wallhed Finn, psykolog och beroendeforskare vid Karolinska Institutet.
När Socialstyrelsen under 2023 införde nya, stramare riktlinjer för vad som klassas som riskbruk av alkohol, väckte det stor uppmärksamhet. Det handlade inte om beroende i klinisk bemärkelse – utan om konsumtionsnivåer som på sikt ökar risken för sjukdom, även för dem som tycker att de har kontroll.
Tidigare gällde olika gränser för män och kvinnor, men numera är gränsen densamma: tio standardglas per vecka, eller fyra glas vid ett tillfälle minst en gång i månaden. Det är också denna definition som enligt CAN gör att 40 procent av svenskarna tekniskt sett ligger över risknivån.
MISSA INTE: Experter varnar: Sänkta räntan kommer inte rädda din ekonomi
Fler diagnoser – men långsam omställning
Primärvården har dock inte sett någon anstormning. I Stockholm ökade antalet diagnoser för skadligt bruk med 35 procent från 2023 till 2024, men utvecklingen är ojämn över landet. I Skåne har vårdcentralerna inte noterat någon tydlig förändring, trots de nya gränsvärdena.
Samtidigt ökar förskrivningen av alkoholmediciner något – om än långsamt. Enligt Socialstyrelsens statistik gick användningen från 2,27 till 2,47 per tusen invånare under ett år. Men det är fortfarande få som får stöd, enligt Wallhed Finn, som menar att vården behöver bli snabbare på att fånga upp tidiga tecken.
ANNONS
“Vi måste bli bättre på att nå fler – och göra det tidigare”, säger hon.
Forskaren Sven Andréasson betonar vikten av enkla samtal där alkohol kopplas till exempelvis sömnproblem eller högt blodtryck. Många patienter är öppna för det och positiva effekter märks ofta redan till nästa uppföljning.
MISSA INTE: Vardagsstress är inte en sjukdom – Ann Heberlein kritiserar psykiatrin
ANNONS
Senaste nytt
Medicin som avdramatiserar behandlingen
Tidigare var Antabus det mest kända läkemedlet – med syftet att skapa avsky mot alkohol. I dag finns alternativ som inte kräver total nykterhet.
Naltrexon kan dämpa euforikänslan vid drickande, Campral minskar suget med daglig dosering, och Selincro används vid behov för att minska konsumtionen snarare än att sluta helt.
Många känner inte till dessa behandlingsformer, trots att de kan göra stor skillnad. För den som fortfarande rör sig i gränslandet mellan vana och vana med risk, kan steget till förändring kännas lättare om det inte innebär ett definitivt avsked till alkoholen.
MISSA INTE: Nu ska äldre få bo kvar i sina hem
ANNONS
Okänd cancerkoppling från alkohol
En av de mest allvarliga riskerna med alkohol, oavsett mängd, är kopplingen till cancer. Det är ett samband som ofta hamnar i skymundan, men enligt forskningen finns ett tydligt orsakssamband även vid låga konsumtionsnivåer.
Fyra av tio svenskar säger att de skulle minska sin konsumtion om de visste att även små mängder alkohol ökar risken för cancer. För vissa former – som bröst-, mun- och tarmcancer – räcker ett glas om dagen för att risken ska öka mätbart.
Sara Wallhed Finn är tydlig:
“Även om riskerna är små om man håller sig under de tio glasen per vecka, så är det tydligt att det säkraste ur cancersynpunkt är att avstå helt.”
När vardagsvanor kring alkohol blir något mer
Vägen från ett till synes harmlöst glas till regelbundna risknivåer kan vara glidande. För den som börjar fundera över sitt drickande finns olika tecken att vara vaksam på: ökade tankar kring alkohol, att sociala tillfällen kretsar kring dryck, att omgivningen reagerar eller att man känner sig trött och sliten.
ANNONS
Ungefär fyra procent av befolkningen uppfyller kriterierna för ett alkoholberoende.
För alla andra som befinner sig någonstans mellan noll och problem, är de nya riktlinjerna ett sätt att stanna upp – och fundera på vart vanorna egentligen är på väg.
“Om någon inte lyckas minska trots samtal kan det tyda på ett begynnande beroende”, avslutar Sara Wallhed Finn.
Läs mer om ekonomi:
Casino Cosmopols historiska byggnad på Kungsgatan till salu
Maten i midsommar blev billigare
Fler behöver ekonomiskt bistånd
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS