Allt fler svenskar når 100 år, och ny forskning visar att de åldras på ett unikt sätt med större motståndskraft mot sjukdomar.


Mest läst i kategorin
News55 har tidigare rapporterat att under de senaste fem åren har antalet 100-åringar ökat med 20 procent.
Enligt Peter Nordström, överläkare och professor i geriatrik, blir fler människor 100 år tack vare bättre läkemedel, vaccin, operationsmetoder och möjligheten att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, skriver SVT.
Men det handlar inte bara om att fler lever längre – de som når 100-årsåldern verkar också åldras på ett helt annat sätt.
Forskning visar varför 100-åringar sticker ut
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine, har undersökt vad som gör att 100-åringar har en särskilt stark motståndskraft mot sjukdomar, skriver Aftonbladet.
Forskarna följde hälsan hos 270 000 svenskar födda mellan 1920 och 1922, med start vid 70 års ålder. Resultatet visar att 100-åringar inte drabbas av sjukdomar i samma omfattning som andra, och när de väl får en sjukdom går förloppet oftast långsammare.
“Redan vid 70 års ålder ser vi att de som blir 100 år utmärker sig,” säger Karin Modig, docent vid Karolinska institutet, till Aftonbladet.
Friskare och mer motståndskraftiga
Studien visar att 100-åringar löper mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och cancer. De kan få sjukdomar som högt blodtryck eller förmaksflimmer, men komplikationerna blir sällan lika allvarliga.
En annan skillnad är att de inte i samma utsträckning utvecklar flera sjukdomar samtidigt. Multisjuklighet är annars vanligt bland äldre och kan leda till både skörhet och svårare behandlingar.
“De har en så kallad bevarad homeostas, det vill säga de har en möjlighet att behålla kroppsfunktioner som blodtryck och normal kroppstemperatur,” förklarar Karin Modig för Aftonbladet.
Så håller sig 100-åringar friska
Dessutom drabbas de mer sällan av demenssjukdom. Den här unika motståndskraften tros handla om en kombination av genetiska faktorer, livsstil och miljö.
“Vi kan också se att redan vid 70 år är den här gruppen annorlunda. De har lite bättre värden helt enkelt,” säger Modig.
Livsstil spelar stor roll
Även om gener påverkar livslängden menar forskarna att livsstilen är avgörande för många. Hjärt-Lungfonden har listat åtta faktorer som kan bidra till ett längre och friskare liv

Medelhavskosten, som bygger på mycket grönsaker, fisk, olivolja och baljväxter, lyfts fram som den mest gynnsamma för hjärthälsan. Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter i veckan, är också en av nycklarna.
MISSA INTE: Så kan du minska risken för typ 2-diabetes
Gener och slumpen har också sin del
Genetiken kan göra vissa personer mer sårbara än andra, även om livsstilen är liknande.
Forskningen visar att ungefär 25 procent av livslängden styrs av gener, medan resten påverkas av livsstil. Forskarna framhåller också slumpens betydelse – till exempel att undvika olyckor eller allvarliga infektioner.
Kost, motion och vikt påverkar hur kroppen åldras, men effekten varierar beroende på ålder.
“Det kan vara bra att motionera när du är ung, men inte säkert att det är lika bra när du är gammal,” säger Karin Modig till Aftonbladet.
Hon påpekar också att det aldrig är för sent att börja leva hälsosamt i sen medelålder.
Läs mer på News55: Nytt stetoskop hittar hjärtproblem på 15 sekunder
Se även: Maten som skyddar både hjärta och hjärna. Dagens PS

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.

Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.