Varje månad får en genomsnittlig svensk i sig runt två gram plast – ungefär lika mycket som ett kreditkort väger. Forskare varnar nu för att dessa små partiklar kan ta sig in i kroppens celler och orsaka skador som kroppen har svårt att hantera.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 16 maj 2025Publicerad: 16 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det handlar om små plastfragment i form av mikro- och nanoplast, som vi omedvetet får i oss. De små plastfragmenten kommer inte bara från förpackningar och plastredskap. De finns också i jordbruksjord, dricksvatten och i luften, vilket gör att vi dagligen utsätts för dem.
Nanoplast är så liten att den kan vara upp till 50 000 gånger mindre än våra celler.
“Människor utsätts för små doser plast genom hela livet. Därför ville vi undersöka hur det påverkar kroppen”, säger Alba Hernandez, genetiker vid Universitat Autònoma de Barcelona.
Hon har i ett sju månader långt experiment tagit reda på vad som händer med plasten på cellnivå i våra kroppar genom att utsätta lungceller för nanoplast för att efterlikna exponeringen en vanlig person utsätts för.
MISSA INTE: Experten: Allt dyrare med försäkring och veterinär för hund
Mycket arbete för lite nanoplast
Först måste nanoplasten tas fram. Forskarna gör egentillverkad nanoplast från PET-flaskor.
“Efter att ha slipat åtta timmar om dagen i två eller tre veckor får vi ihop cirka fyra gram PET. Så mycket jobb för liten mängd, säger en av de spanska forskarna till SVT.
ANNONS
Sedan får nanoplasten komma i kontakt med mänskliga blodkärlsceller.
“Runt kärnan, i cellens cytoplasma, ser vi fullt av grön nanoplast. Det är nästan otänkbart att en cell vars cytoplasma är så full av plast inte påverkas av det. Att dess funktion och hälsa inte skadas”, säger Alba Hernandez. .
ANNONS
Senaste nytt
Hur blir man av med plasten?
Väl inne försöker immunförsvaret att bekämpa dem, men det lyckas sällan bryta ner plasten helt. Immunologen Thierry Rabilloud undersöker makrofager, immunförsvarets storätare, som ska bryta ner främmande ämnen.
“Alla celler har ätit plast, men platsen finns kvar, den har inte förstörts, säger han
Cellerna försöker försvara sig mot plasten genom att frigöra väteperoxid, ett ämne som inte bara angriper främmande partiklar utan också kan skada cellens eget dna.
“Det är samma typ av långvarig inflammation som vi ser vid sjukdomar orsakade av till exempel asbest”, förklarar Thierry Rabilloud.
ANNONS
Cellförändringar och dna-skador
Processen när cellen försvarar sig och frigör väteperoxid kallas oxidativ stress, och kan leda till mutationer i arvsmassan.
“Vi såg tydliga spår av dna-skador. Det betyder att nanoplast kan orsaka genetiska förändringar, vilket i förlängningen kan leda till cancer”, säger Alba Hernandez.
“Nanoplast kan skada dna, alltså är det gentoxiskt.”
Studierna ger en allt tydligare bild av plastens påverkan på kroppen. Trots att varje dos vi får i oss är liten, sker exponeringen kontinuerligt och under lång tid. Det gör att risken för hälsoproblem ökar, särskilt eftersom kroppen inte själv kan bryta ner dessa partiklar på ett effektivt sätt.
Forskare ser därför ett växande behov av att förstå och begränsa hur mycket plast vi exponeras för i vardagen – inte bara för miljöns skull, utan även för vår egen hälsa.
Läs mer:
Läkarens råd mot och vid ryggskott
ANNONS
De friskaste och mest tåliga hundraserna – enligt experterna
Sömnstörningar och nedstämdhet – så påverkar pollen
Expert: För få tar läkemedel mot rökning – “Många extra levnadsår”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS