Känner du dig orolig, stressad, ledsen eller arg? Det kan vara lätt att fastna i en känsla och överväldigas, men du kan faktiskt själv reglera ditt mående.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 04 sep. 2024Publicerad: 04 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Som vi lever nu är våra hjärnor ofta överstimulerade medan våra kroppar är understimulerade, vilket ger en obalans som både ger fysisk och psykisk ohälsa, det skriver Må Bra.
I dagens samhälle aktiveras vårt sympatiska nervsystem mycket mer än vi är biologiskt rustade för att hantera.
Förr i tiden triggades det igång av en fara, som en björn, nu aktiveras det hela tiden av miljöer och situationer som omedvetet eller medvetet får oss att bli stressade eller känna oss otrygga.
Sänka kraven
När vi prioriterar lugn och närvaro når vi ett harmoniskt och avstressat tillstånd och för det behöver vi sänka våra fysiska och psykiska krav.
“I dag värderas det väldigt högt att vara fokuserad, framåt, duktig, driven, kraftfull. Men om vi inte värderar och prioriterar även det lugna och tillbakalutade riskerar vi att hamna i det stressade och överspända tillståndet, och där händer inte bra grejer för varken oss själva eller andra”, säger Erika Kits Gölevik till Må Bra.
Därför menar hon att det är viktigt att titta på hur du värderar dig själv och andra när vi är i ett tryggt och avslappnat tillstånd eftersom det är en så grundläggande del för att balansera nervsystemet.
Hon säger att hon är övertygad om att den epidemi av utbrändhet som just nu finns kommer från att det är alldeles för lågt värderat att vara i ett tryggt och avslappnat tillstånd.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Kroppens reagerar
Erika Kits Gölevik och Cecilia Gustafsson har arbetat med hälsa och träning i mer än 20 år och har tillsammans skrivit boken Balansera ditt nervsystem.
I sin bok förklarar de hur kroppen reagerar fysiskt på känslor som oro och stress, samt vad vi kan göra för att balansera kroppens respons.
Med relativt små insatser kan du själv reglera den här obalansen så att du mår bättre både fysiskt och psykiskt och i det är din kropp ett av dina viktigaste verktyg.
Motion och rörelse har mest handlat om att stärka kroppen fysiskt och inte så ofta om de mentala effekterna, även om vi vet att vi ofta mår bättre när vi tränat eller rört på oss.
Om vi förblir passiva och inte hanterar känslor kan de sätta sig i kroppen så att vi både mentalt och fysiskt blir stela.
Kroppens reaktion på stress
Vanliga kroppsliga uttryck för stress är hög puls, ytlig andning, trötthet, ångest, smärta, tarmbesvär och ökad risk för kronisk inflammation.
ANNONS
Kroppen är dock väldigt bra på att signalera vad den behöver och om vi lyssnar på vår kropps signaler kan vi lära oss att reagera i tid.
Vi kan då även identifiera vilka motsatsrörelser vi kan göra för att balansera upp de kroppsliga reaktionerna och då även påverka vårt psykiska mående.
Nervsystemet kommunicerar mellan vår kropp och vår hjärna och Erika Kits Gölevik och Cecilia Gustafsson menar att om vi inser hur mycket ett balanserat nervsystem påverkar vårt liv kan vi se på träning och rörelse på ett helt nytt sätt.
Kroppen kan
Cecilia Gustafsson förklarar att deras träning inte så lätt kan mätas med kriterier som vikt, längd eller tid utan mer i syfte, tillstånd och energi.
“Vi har alltid växlat mellan det kraftfulla, energifyllda och det stilla i vår praktik, alltså precis som vi gör när vi pratar om nervsystemsreglering”, säger hon till Må Bra.
Det här kan redan våra kroppar. Erika Kits Gölevik förklarar att när vi är ledsna eller nedstämda reagerar kroppen och sjunker ihop och när vi är stressade eller arga ökar pulsen och andningsfrekvensen.
“Den här kommunikationen kan också ske åt andra hållet, så genom att röra oss på ett särskilt sätt kan vi hjälpa oss själva mot ett mer önskat tillstånd”, säger hon till Må Bra.
ANNONS
Nervsystemsreglering
Med så kallad nervsystemsreglering rör du dig och andas medvetet och kan balansera dina stresskänslor och om du gör det regelbundet blir du bättre på att hantera svåra situationer.
För att göra det ska du lyssna inåt och känna efter hur din kropp känns, Cecilia Gustafsson säger att en bra tumregel är att du ska röra dig som du vill känna dig.
När du är uppvarvad eller stressad ska du andas lugnt och djupt, det kan också vara avslappnande att vagga eller gunga rytmiskt eller att luta dig framåt och låta huvudet hänga ned.
Om stressen skapat en fysisk spänning i kroppen kan du behöva få bort den, då behöver du ruska på kroppen, dansa eller göra någon fysisk träning så att hjärnan får en fysisk respons på stressen, sedan kan du varva ned och slappna av, skriver Må Bra.
Balansera ditt nervsystem så här:
Stressad: Andas djupt och sucka mjukt, gör samtidigt gärna ett mmm-ljud. Längre utandning än inandning gör att pulsen går ned och stresskänslan minskar. Att sucka hjälper spänningar att släppa.
Orolig: Gå en promenad eller jogga, då avaktiveras din amygdala och hjälper dig bli lugn. Vagga och gunga. Prata med någon. Andas i fyrkant, exempelvis: andas in och räkna till tre, håll andan och räkna till tre, andas ut och räkna till tre samt håll andan och räkna till tre, upprepa. Du kan också andas med mmm-ljud och göra en framåtfälld yogaposition.
Impulsiv eller arg: Lyft din blick och se dig lugnt omkring. Att lyfta blicken ger rent fysiskt perspektiv vilket kan påverka dina nivåer av noradrenalin så att du tänker klarare. Ta mjukt och lugnt ett djupt andetag. Låt kropp och röst få uttrycka det du behöver när du är på en plats där du kan göra det utan att det skadar dig själv eller andra.
Låg motivation: Skaka. Ta djupa andetag, sträck på dig och lyft armarna över huvudet. Gör någonting lätt och roligt så att dina nivåer av dopamin ökar.
Låg självkänsla: Skriv ned dina tankar för att aktivera ditt logiska tänkande. Se dig själv utifrån med mer rättvisa ögon. Stå, sitt och andas som om du var självsäker.
Ledsen: Gråt och lyssna på dig själv, ge dig själv medkänsla och tillåt dig att vara ledsen en stund. Gör något som känns bekvämt, tröstande och tryggt. Rör på kroppen för att frigöra endorfiner som hjälper dig att hålla humöret uppe.
Källa: Må Bra
Tre sätt att klara jobbstressen efter semestern
Ska du tillbaka till jobbet efter sommarledigheten? Det kan kännas jobbigt för alla förändringar är jobbiga. Här är tre sätt att klara jobbstressen efter semestern.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.