73-åriga Louisa Rogers får fortfarande enstaka skamattacker, men hon har lärt sig att hantera sina känslor av skam bättre. Här berättar hon hur.
Mest läst i kategorin
Vid 73 år är jag i den ålder då människor ska vara kloka och förmedla sina surt förvärvade insikter till yngre generationer, skriver Louisa Rogers i Business Insider.
Intensiva skamattacker
Hon skriver att hon, trots sin ålder fortfarande är sårbar för så kallade skamattacker, och blir så överväldigad av en skamkänsla att hon tappar orienteringen.
Numer har hon dock lärt sig att inom några timmar befria sig från skammens kraftiga grepp och få tillbaka sitt starka jag.
Hennes upplevelse av skam är så intensiv och instinktiv att hon inte alltid kan peka ut exakt vad som pågår. Nyligen kunde hon dock ta reda på vad den berodde på och klassificera den.
Att klassificera känslan är för henne ett sätt att avgränsa upplevelsen som skild från henne själv.
“Hur kraftfull den än är, så är jag inte skammen som strömmar elektriskt genom min kropp. När jag väl kan kalla den vad den är, är jag fortfarande skakig, men marken är inom synhåll”, skriver Louisa Rogers i Business Insider.
Senaste nytt
Enkla sysslor
Så här gjorde hon för att ta sig förbi sin skamattack.
Under en del av året bor Louisa Rogers och hennes man i Mexiko och hon upplever att folk där är väldigt artiga och inte visar starka känslor som ilska i offentliga miljöer.
Hennes skamattack kom vid lunch när hon blev arg på sin man på en restaurang och hon blev väldigt generad över sitt högljudda och synliga utbrott.
När de kommit hem bestämde hon sig för att göra några små, enkla saker för att jorda sig, en av dem var att borsta tänderna.
När hon stod framför badrumsspegeln mindes hon hur hennes syster satt upp i sin säng på hospiset den sista natten i sitt liv och kraftfullt borstade sina tänder. Hon inspirerades djupt av minnet att hennes syster så engagerat tog hand om sig själv när hon bara hade några timmar kvar att leva.
Efter det använde Louisa Rogers tandtråd, inte slarvigt som hon brukar, utan väldigt noggrant. Hon skriver att de här rutinmässiga, lättsamma uppgifterna hjälpte till att lugna hennes sinne.
Därefter satte hon sig ned och skrev i ungefär 20 minuter.
”Jag skäms över det väldigt offentliga grälet jag startade med Barry på restaurangen. Jag förvandlades till en högljudd, pigg tvååring. Jag var territoriell och dum efter att han tog mitt bröd. Men han borde ha frågat! … Stor suck. OK, där är det, allt är ute på sidan, den helande, befriande sidan som accepterar, hör, tar emot”, skrev hon.
Skam är inte rationell
När hon några dagar senare läste det hon skrivit kunde hon inte förstå varför hon mått så dåligt över ett litet gräl.
Hon hade varit enormt stressad den veckan eftersom hennes sjuka 101-åriga pappa genomgick en njuroperation. Det är alltså inte konstigt att hennes ångest läckte ut.
Louisa Rogers tar sig igenom svåra stunder genom att prata vänligt med sig själv. Den här gången sade hon bland annat till sig själv att skam var en användbar funktion för våra förfäder.
Det har tagit många år för henne att lära sig att hon måste jag ha medkänsla med mig själv när hon går igenom någonting svårt.
Hon kan också bli hjälpt av att beundra månen eftersom det påminner henne om att uppskatta något utanför sig själv.
Skam är universell
Vi vill ofta inte prata om våra skamkänslor utan håller dem hemliga, men alla känner ibland skam och att prata med andra hjälper också Louisa Rogers att släppa sin skam.
Hon har insett att skam inte är en motståndare som hon kan bekämpa direkt utan genom små steg, som att borsta tänderna och använda tandtråd.
”Vad jag vet vid 73, vilket jag inte visste vid 7, är att den inte är bestående. Som stormmoln kommer skammen att gå över”, skriver Louisa Rogers i business Insider.
Våra negativa känslor är bra för oss
Vi vill gärna undvika dem, men våra negativa känslor fyller en funktion och är bra för oss, de har hjälpt oss att överleva.