Sorg är en svår och smärtsam del av livet. Att ha kunskap om vad sorgearbete är kan hjälpa oss att ta oss igenom livets svåraste kriser.
Mest läst i kategorin
Många beskriver sorg som ett arbete som växlar mellan ansträngning och vila och enligt Katarina Tingström, präst och legitimerad psykoterapeut, är det typiskt för sorg att ha både bra och dåliga dagar, det skriver Må Bra.
Sorgens faser
Hon säger att det är just den där vågrörelsen i sorgen som får sorgeprocessen att göra sitt jobb.
“Man är ledsen och tänker kanske hela tiden på den man har förlorat, känner sig håglös, tappar intresset för mat, sover dåligt och hela ens framtidstro upplevs vara borta. Men, det finns ändå en framåtrörelse, och ibland har man bra dagar när det känns lite bättre. Då andas man lättare och orkar kanske ta en fika med en väninna”, säger hon till Må Bra.
Normalt går den som sörjer igenom fyra faser av sorg. Först kommer chock och förnekelse, sedan kommer reaktionsfasen då förtvivlan och ilska kan komma.
Därefter kommer reparationsfasen när den sörjande accepterar det som hänt och börjar läka. Sist kommer nyorienteringsfasen då man fortfarande kan känna saknas och ensamhet men där de känslorna inte längre dominerar tillvaron.
Men sorgen kan bli destruktiv och i stället gå mer som i en cirkel det inte går att ta sig ur. Det blir som en känslomässig återvändsgränd där den sörjande ältar och sorgen inte minskar med tiden, det kallas komplicerad sorg och den som hamnar där behöver hjälp att ta sig upp igen.
Senaste nytt
Komplicerad sorg
Ungefär en tiondel av alla som sörjer hamnar i Komplicerad sorg, de fastnar exempelvis i ett djupt ångesttillstånd med mardrömmar, plågsamma minnesbilder och andra svåra tankar.
Katarina Tingström säger att en återkommande känsla hos personer med komplicerad sorg kan vara frågan om varför de inte kunde hjälpa.
“Man kanske har haft bilden av sig själv som väldigt kapabel och nu kunde man inte rädda personen från sjukdom och död, vilket utmanar självbilden och skapar kris”, säger hon till Må Bra.
Generellt kan skuldkänslor vara en sådan sak som gör att en sörjande fastnar i sin sorg, om tankar och frågor fortsätter mala kan en terapeut vara till hjälp.
Riskfaktorer
Sådant som ökar risken att hamna i komplicerad sorg är exempelvis att ha varit starkt beroende av den som dött, där relationen präglas av symbios.
Det kan också hända om dödsfallet inträffat oväntat och den sörjande kanske blev vittne till det.
Den som har bristande förmåga att uttrycka smärtsamma känslor och hellre stänger av obehagliga känslor än bearbetar dem kan riskera att hamna i komplicerad sorg.
Det kan också drabba den som upplever starka skuldkänslor kring någons död, vilket exempelvis kan hända vid självmord.
Den som har svagt eller obefintligt stöd i sin sorg kan drabbas, liksom de som tidigare i livet upplevt trauma, depression eller annan psykisk ohälsa, samt personer som missbrukar.
Att inte ha sett den dödas kropp med egna ögon kan också göra att den sörjande riskerar att hamna i komplicerad sorg, skriver Må bra, som har använt 1177 och Handbok om sorg, av Agneta Grimby och Åsa K. Johansson, som källa.
Här är sju tecken som tyder på komplicerad sorg:
- Ingen sorgreaktion
- fördröjda reaktioner
- social isolering
- kraftig ångest och svårigheter att anpassa sig
- depressiv reaktion och stora känsloförändringar
- Självmordstankar
- mardrömmar, påträngande tankar och andra symtom på posttraumatisk stress.
Alla som känner att de inte kan ta sig vidare efter en anhörigs död kan söka hjälp på vårdcentralen. Enligt den psykiatriska manualen finns det en egen diagnoskod för komplicerad sorg.
Katarina Tingström säger att det också går att få hjälp med sorg hos de olika trossamfunden och ger rådet att kolla i sin hemförsäkring där tio krissamtal i många fall ingår, det skriver Må Bra.
Psykisk ohälsa ökar risken för demens
Forskare vid Göteborgs universitet har funnit ett oroväckande samband mellan utmattning i medelåldern och ökad risk för att utveckla demens senare i livet.