Skrämmande: Så mycket plast har du i hjärnan

Så tar sig plaster in i organen

Den mänskliga hjärnan innehåller cirka 60 viktprocent fett – mycket mer än något annat organ.

Kost är den huvudsakliga exponeringsvägen för mikro- och nanoplaster som gärna söker sig till fetter. En generell forskningsteori är att plastpartiklar beblandas med fetter som vi får i oss när vi äter och som sedan transporteras vidare till kroppens organ, där de ansamlas i vävnader.

Vissa mikroplaster är också luftburna. När vi kör bil utsätts vägytan för slitage när däcken rullar på den. Plastpartiklar frigörs och kastas upp i luften som vi sedan andas in.

Om man bor nära havet som är fullt av plast frigörs mikropartiklar på liknande sätt, men av vågrörelser och beblandas med luften. Partiklar finns överallt och det är omöjligt att undvika dem.

Vissa plaster farligare än andra

Polyeten är en av de kemiska föreningarna som används i plastpåsar, filmer och flaskor. Den är i likhet med PFAS inte biologiskt nedbrytbar. Det var kanske därför den dominerande plasten som hittades i mänskliga vävnadsprover.

Den största mängden polyeten hittades i hjärnan, vilket visar att det finns plastpartiklar som kroppen inte kan ta hand om.

Produktionen polyten som finns i PET-plaster frigör mest lösningsmedlet dioxan som kommer ut i miljön. Biologiprofessor Philip Landrigan, chef för Program for Global Public Health vid Boston college, understryker att vi än så länge inte vet hur dessa partiklar påverkar våra kroppar och immunförsvar.

“Ärligt talat finns det mycket vi fortfarande inte vet. Vad vi vet med verklig säkerhet är att dessa mikroplastpartiklar är som trojanska hästar – de bär med sig tusentals kemikalier som finns i plast och vissa är mycket dåliga”, berättar han för CNN.

Forskningsteorier om hur plast påverkar oss

Genom att ta sig in i enskilda celler och vävnader i större organ kan nanoplaster potentiellt avbryta cellaktivitet eller utsöndra hormonstörande kemikalier, inkluderat ämnet PFAS.

Forskare har utrönat att plast innehåller en rad olika ämnen som är skadliga på olika sätt och som skulle kunna orsaka missbildningar och/eller infertilitet. PFAS är speciellt farligt eftersom det inte är nedbrytbart och därför både skadlig för miljö liksom människa.

“Vi har ganska bra indikationer på att mikroplaster och nanoplaster orsakar skada, även om vi är långt ifrån att veta den fulla omfattningen. Jag skulle säga att vi har tillräckligt med information för att vidta skyddsåtgärder” konstaterar Philip Landrigan vidare.

Lär dig att undvika plast

Medan lobbyister från branschorganisationer försöker motbevisa faran med mikro- och nanoplaster, bidrar pågående forskning till att fylla kunskapsluckor. En viktig sådan handlar om vad vi kan göra för att undvika plaster så gott det går.

Undviker man plastpåsar och plastflaskor gör man redan en viktig insats för både sig själv och för miljön. Man kan i stället använda textil- eller papperspåsar, vilket är både billigare och bättre för miljön.

”Använd aldrig plastpåsar när du handlar. Använd en tygpåse eller en papperspåse eller en återvinningsbar påse. Undvik helst plastvattenflaskor” råder Philip Landrigan CNN:s läsare.

Läs också:

Hundratusentals kronor till PFAS-drabbade

Ny studie: Mikroplast går in i hjärnan