I mag-tarmkanalen har vi en massa bakterier och mikroorganismer och hos personer med diabetes typ 2 är den här tarmfloran förändrad.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 02 juli 2025Publicerad: 02 juli 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Fredrik Bäckhed har studerat tarmens bakterier och mikroorganismer, som kallas tarmflora, tarmmikrobiom eller tarmmikrobiota, i mer än 20 år.
Han är professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och tillsammans med sin forskargrupp har han gjort flera viktiga upptäckter, det skriver Aftonbladet.
De har bland annat visat att tarmmikrobiomet är förändrat hos personer som är i ett förstadium till diabetes typ 2 eller som har obehandlad diabetes typ 2.
“När man äter mer och rör på sig mindre så lägger man på sig vikt. Det vet alla. Men varför utvecklar vissa men inte alla diabetes typ 2 fast man har samma BMI? Det undersökte vi och vi såg att fanns en förändrad tarmmikrobiota. Det här är drygt tio år sedan”, säger Fredrik Bäckhed till Aftonbladet.
Han säger att i tidigare studier har tammikrobiomet jämförts mellan personer med och utan diabetes typ 2, men att man då inte har kunnat veta om det är tarmmikrobiomet som lett till diabetes typ 2, eller om det är diabetes typ 2 som har påverkat tarmmikrobiomet.
Bakterier saknas
Genom att studera människor i ett förstadium till sjukdomen har Fredrik Bäckhed och hans forskargrupp dock kommit fram till att det troligaste är att det är ett förändrat tarmmikrobiom som kan leda till diabetes typ 2 och inte tvärtom.
Fredrik Bäckhed säger att han tänker att man kan tillsätta de bakterier som saknas vid diabetes typ 2 till dem som har risk att utveckla sjukdomen, samt att det är något de jobbar med.
ANNONS
Ett dilemma i Fredrik Bäckheds forskningsfält är att de bakterier som är vanliga i våra tarmar är så kallade anaeroba bakterier, de tål inte syre.
ANNONS
Senaste nytt
Svårt påverka med kosten
Fredrik Bäckhed säger att du till viss del kan påverka ditt tarmmikrobiom genom vad du äter och genom hur du lever, men att det inte går att säga att en viss tarmbakterie ändras av en viss mat.
Enligt honom har personer med diabetes typ 2 brist på särskilda bakterier som producerar fettsyran smörsyra, en syra som finns naturligt i livsmedel som smör och ost och som tas upp i tarmen.
Smörsyra kan också produceras när kroppen bryter ned kostfibrer i tjocktarmen och där är den en viktig energikälla som även bidrar till att hålla miljön syrefri.
Smörsyra kan även kopplas till god ämnesomsättning. Fredrik Bäckhed säger att den mängd smörsyra som produceras i tarmen är ett mått på ett friskt eller ett sjukt tarmmikrobiom.
Bra med kostfibrer
ANNONS
“I magsäcken har vi få bakterier, eftersom där är väldigt surt. Sedan kommer man till tolvfingertarmen. Där är också en tuff miljö för bakterier. Sen ökar mängden av bakterier ju längre ned i tarmen man kommer. Nere i tunntarmen har du kanske 100 miljoner bakterier per gram innehåll. Det är mycket bakterier. Det är där du har mycket koppling till immunsystemet. Men inne i tjocktarmen återfinns 95 procent av bakterierna”, säger Fredrik Bäckhed till Aftonbladet.
Inne i tjocktarmen har vi ett slemlager som skyddar bakterierna och Fredrik Bäckhed säger att de har visat att den som äter mycket kostfibrer har ett bättre slemlager.
“Det här är ett forskningsområde där det händer mycket just nu. Det är många som väntar på att se nästa genombrott”, säger han till Aftonbladet.
Läs mer på News55: Är ett äpple om dagen verkligen bra för magen?
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS