Svenska forskare har utvecklat en ny strategi som kan göra att cellterapibehandling mot cancer verkar längre.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 10 juli 2024Publicerad: 10 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Forskare vid Centrum för infektionsmedicin vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge har i en studie använt naturens egna exempel på immun selektion för att designa nya strategier för cellterapi mot cancer.
“Det är välkänt att virus och tumörer använder strategier för att undkomma vårt immunsystem. Vi såg dessa naturliga variationer hos virus och tumörer som en inspirationskälla och använde den senaste gentekniken för att tillämpa dem i utvecklingen av ny cellterapi mot cancer”, säger Quirin Hammer i ett pressmeddelande.
Han är studiens försteförfattare och teamledare vid Centrum för Infektionsmedicin, CIM, vid institutionen för medicin i Huddinge.
Celler från andra än patienten
Vid så kallad allogen cellterapi används celler från friska donatorer för att behandla cancerpatienter och enligt Quirin Hammer har sådan behandling stor potential.
Han säger att förhoppningen är att allogen cellterapi ska kunna tillämpas brett i behandling av många patienter med olika cancerformer till ett mer överkomligt pris än dagens dyra autologa cellterapibehandlingar där cellerna tas från patienten.
Men det finns utmaningar med att använda celler som inte kommer från patienten själv, en av dem är att patientens immunförsvar reagerar och stöter bort de främmande cellerna som tillförts.
ANNONS
Senaste nytt
Hindrar avstötning
ANNONS
“Vår strategi syftar till att hindra denna avstötning och därmed förlänga tiden som immuncellerna kan verka i patienten, förhoppningsvis med bättre effektivitet. Vi uppnår detta genom att selektivt minska kontakten mellan patientens immunceller och de tillförda donatorcellerna”, säger Quirin Hammer i pressmeddelandet.
Han säger vidare studiens resultat är viktiga eftersom de adresserar den mest problematiska begränsningen med nuvarande cellterapi.
“Vår strategi kan bidra till att begränsa patientens avstötning och kan förbättra det terapeutiska värdet av allogena cellterapier mot cancer och kanske även mot andra sjukdomar”, säger han i pressmeddelandet.
Prekliniska resultat
I studien kombinerade forskarna arbete i cellkulturer med djurmodeller för immunavstötning, för att modifiera donatorceller använde de den senaste gentekniken, inklusive den så kallade gensaxen Crispr/Cas9.
Karl-Johan Malmberg är studiens sisteförfattare och gruppledare vid CIM, nästledare för Next Gen NK och ledare för Precision Immunotherapy Alliance, PRIMA, vid Universitetet i Oslo, Norge.
Han säger att eftersom de nuvarande resultaten är prekliniska blir ett logiskt och spännande nästa steg att implementera kunskapen kliniskt, enligt honom hoppas forskarna att det kan ske inom tre till fem år.
Äggstockscancer – bukens tysta tumör
Äggstockscancer kallas för bukens tysta tumör eftersom symtomen knappt märks när sjukdomen är i det första stadiet och tumörer ibland har hunnit sprida sig i hela magen när diagnosen ställs.
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS