Svensk studie kan ge längre behandling med blodförtunnande

I Sverige får cirka 10 000 personer varje år sin första blodpropp i ben eller lunga och behandlas då med blodförtunnande läkemedel som ger dem en ökad risk för näsblod, blod i urinen eller avföringen samt blåmärken, det rapporterar Sveriges Radio.

Brukar sluta efter några månader

Efter några månader med blodförtunnande beslutar läkaren om huruvida behandlingen ska fortsätta och då vägs risken för nya blodproppar mot risken för blödningar.

Katarina Glise Sandblad, specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att om patienten oförklarligt haft flera, eller livshotande, proppar är det är det oftast självklart att behandlingen med blodförtunnande ska fortsätta.

“Men sen har vi de här patienterna där det inte är lika självklart och där kan det spela väldigt stor roll hur stor jag upplever att blödningsrisken är”, säger hon till Sveriges Radio.

Hon tillägger att det kan vara ett väldigt svårt val.

Många som tar blodförtunnande medicin efter en blodpropp brukar sluta behandlingen efter några månader eftersom det ökar risken att drabbas av blödningar

Risken minskar med tiden

Resultat från en studie från Göteborgs universitet visar nu att den risk för blödningar som den blodförtunnande medicinen ger minskar efter några år.

Katarina Glise Sandblad är forskaren bakom studien: ”Det innebär att jag med trygghet kan förlänga behandlingen för fler”, säger hon till Sveriges Radio.

Det är sedan tidigare känt att personer över 80 år och kvinnor har högre risk för blödningar än yngre personer och män, men det verkar ha naturliga orsaker.

Studien visar att den blödningsrisk som beror på den blodförtunnande medicinen inte kan kopplas till kön eller högre ålder.

“Det som är anmärkningsvärt här, det är att vi ser att vid den förlängda behandlingen så verkar den här blödningsrisken främst bero på patienten själv, alltså inte på behandlingen. Vi kan nu känna oss lite tryggare med att förlänga behandlingen för våra äldsta patienter och också för kvinnor”, säger Katarina Glise Sandblad till Sveriges Radio.

Det forskas för lite om äldre kvinnors hälsa

Kvinnor är annorlunda än män och äldre kvinnor är annorlunda än äldre män, men kvinnors hälsa är underrepresenterad i den medicinska forskningen.