Fem år efter att WHO slog fast att covid-19 var en pandemi lever fortfarande hundratusentals svenskar med sviterna. För många väcks frågan: Tar det aldrig slut? Långtidscovid klassas nu som en folksjukdom – men de drabbade möts ofta av misstro, både från vården och sina närmaste.


Mest läst i kategorin
Det har gått fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) förklarade covid-19 som en pandemi. Men trots tiden som passerat kämpar flera hundra tusen människor i Sverige med långvariga symtom.
Långtidscovid – en folksjukdom
Sedan oktober 2020 finns diagnoskoden för postinfektiöst tillstånd efter covid-19, mer känt som långtidscovid. För att få diagnosen krävs att symptomen pågått i minst tre månader efter infektionen.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utvecklar ungefär var tionde person som insjuknat i covid-19 långtidssymtom. Tillståndet kan drabba både unga och äldre – och även personer som haft en mild infektion. Vissa blir sjuka redan efter sin första covidinfektion, andra först efter den tredje, fjärde eller femte.
“Det gör att tillståndet kan klassas som en folksjukdom, säger Judith Bruchfeld, överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Långtidscovid är idag en av vårdens största utmaningar efter pandemin, med patienter som drabbats av allt från extrem trötthet och hjärtklappning till svåra koncentrationsproblem. Trots att vissa blir bättre med tiden lever många kvar med långvariga och begränsande besvär.
“Vi hoppas att vi genom forskning inom kort bättre kan förstå mekanismerna och i bästa fall erbjuda bot, säger Judith Bruchfeld, infektionsläkare och forskare till .
Läs också: Varning för mykoplasma – symtomen du inte får missa
Den medicinska forskningen på området är intensiv, men ännu saknas ett tydligt botemedel.
Statistik från Karolinska universitetssjukhusets uppföljningar visar att medelåldern för långtidssjuka som vårdats hemma är 45 år, medan den ligger strax under 60 år för dem som vårdats på sjukhus.
För vissa patienter förbättras tillståndet med tiden, medan andra får mer långvariga och svåra problem.
Långtidssjuka möts av misstro
Många svenskar som lever med postcovid vittnar inte bara om svåra symtom – utan också om ett stort utanförskap.
En undersökning från Svenska Covidföreningen, gjord 2025, visar att två tredjedelar av de drabbade upplevt att de misstrotts av vårdpersonal. Hälften möts dessutom av uppfattningen att postcovid inte är en ”riktig sjukdom”.
“De drabbade vittnar om ett enormt dubbelt lidande. Få verkar förstå hur allvarligt sjuka de faktiskt är”, säger Lisa Norén, läkare och talesperson för föreningen.
Undersökningen är en dyster läsning. 1 452 personer med postcovid svarade på enkäten i undersökningen och många beskriver hur de ifrågasätts av både vården, samhället och ibland sina allra närmaste. Nästan hälften har blivit misstrodda av människor de bryr sig om, och 68 procent säger att de inte tagits på allvar av vården.
Många berättar att deras symtom förklarats bort som stress eller ångest – trots att forskningen numera slår fast att postcovid är en allvarlig fysiologisk sjukdom som kan påverka allt från blodkärl och hjärta till immunförsvar, nerver och hjärna.
I dag beräknas runt 300 000 svenskar leva med postcovid, enligt en Sifo-undersökning från början av 2025 – en siffra som också överensstämmer med WHO:s internationella bedömningar.
“Postcovid är en folksjukdom som för vissa är lika funktionsnedsättande som cancer i slutskedet. Ändå möts drabbade ofta av okunskap, stigma och rena fördomar, säger Lisa Norén.
Mer än hälften av deltagarna i undersökningen berättar att de ibland avstått från att söka vård – av rädsla för att bli misstrodda eller förminskade.
En person beskriver sin upplevelse så här:
”Värst är att söka vård. Hemskt med klumpen i magen varje gång. Jag har blivit dumförklarad, utskälld och bemött som om jag är inbillningssjuk. Att ständigt bli ifrågasatt tär på mig.”
Vanliga symtom vid långtidscovid
- Uttalad trötthet som inte går att vila bort
- Andfåddhet och andnöd
- Hjärtklappning och hjärtrusningar, särskilt vid lägesändring
- Påverkan på koncentration och minne
- Försämring av symtom efter fysisk eller mental ansträngning
Läs även: Överläkaren: “Detta är den vanligaste dödsorsaken”

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.