Tjänstemän utsätts för påtryckningar i sina egna hem

Hälsa för vem – och till vilket pris?

Alla behandlingar kostar. Vissa av de läkemedel som i dag utvecklas, särskilt inom cancer och sällsynta sjukdomar, har priser som överstiger en miljon kronor per patient och år.

Kostnaderna för den enskilda patienten riskerar dessutom att bli dyrare i sommar, skriver E55.

“Att ifrågasätta beslut är en självklar del av en demokrati. Men det måste ske med förståelse för komplexiteten. Vi står för våra beslut och välkomnar dialog – under ordnade former. Det är inte rimligt att kontaktas i hemmet och utsättas för mer eller mindre aggressiva påtryckningar. Sådant beteende skadar inte bara individer, det hotar systemets stabilitet”, skriver debattörerna i insändaren.

När en region eller statlig myndighet bedömer att priset inte står i rimlig proportion till nyttan, blir beslutet ett nej. Det är då ilskan och påtryckningarna väcks hos dem som hoppats – och i vissa fall förväntat sig – att få behandling.

Men Maria Landgren och Martin Henriksson menar att deras uppdrag är tydligt: Skydda systemets hållbarhet. Varje krona som används på en dyr behandling är en krona mindre till något annat. 

Om vissa behandlingar får gå före utan att effekten är tillräcklig, blir det andra patienter som får stå tillbaka – ofta tysta, osynliga i debatten.

MISSA INTE: Klubbat och klart: 30 procent dyrare medicin för äldre från 1 juli

Gränsdragningen är deras ansvar

Läkemedelspriser är inte en fråga om enskilda beslut i ett vakuum. De sätts av läkemedelsbolagen. 

I Sverige är det Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) som beslutar om läkemedel ska subventioneras för förskrivning, medan NT-rådet hanterar läkemedel som används direkt i vården. 

I båda fallen krävs en bedömning av hur mycket hälsa behandlingen förväntas ge – i relation till kostnaden.

Att fatta dessa beslut är inte lätt. Det handlar inte om att sakna empati, menar Maria Landgren och Martin Henriksson. Det handlar om ansvar. Den som säger ja till en mycket dyr behandling måste också vara medveten om vad man därmed tvingas säga nej till.

Respekt för dem som står emot påtryckningar

För många äldre är detta inte en abstrakt diskussion. Många har erfarenhet av att själva ha väntat på behandling, eller följt en närstående i ett vårdsystem där resurserna inte alltid räckt till. 

Det är också i dessa generationer som respekt för professionens bedömningar ofta varit en självklarhet. Men när debatten hårdnar och tjänstemän kontaktas i sina egna hem, rubbas det förtroendet.

Maria Landgren och Martin Henriksson efterlyser därför en mer sansad diskussion. Beslut får och bör ifrågasättas – men under ordnade former. 

Att hota eller pressa dem som försöker göra sitt jobb efter bästa förmåga skadar tilliten. Och det riskerar att underminera hela det öppna system vi har för hur vårdens resurser ska fördelas.

“Ett öppet och transparent system för prioriteringar är avgörande för rättvisa och legitimitet. Samtidigt måste vi visa respekt för de tjänstemän som, utifrån evidens och etiska principer, bär det tunga ansvaret att väga behov mot resurser”, skriver debattörerna.

Läs mer om ekonomi:

Betala inte i onödan – många reseförsäkringar är redan inkluderade

Rekordhöjda elnätsavgifter – fasta kostnader slukar elräkningen

SKR slår larm om nya, dyra läkemedel – kan spräcka budgeten