Många skämtar om att de har “lite OCD” när de dubbelkollar spisen eller vill ha ordning hemma. Men vad innebär egentligen tvångsbeteende på riktigt – och hur kan det påverka livet? Psykologen Erik Andersson vid Karolinska Institutet reder ut vad diagnosen OCD är och när det är dags att söka hjälp.
Mira Ekberg
Uppdaterad: 26 juli 2025Publicerad: 26 juli 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Att behöva kontrollera spisen flera gånger eller tvätta händerna om och om igen kan för många kännas som små egenheter. Men för den som lever med tvångsbeteende, eller OCD (Obsessive-Compulsive Disorder), kan dessa handlingar ta över vardagen helt och orsaka svår ångest.
Enligt Internetpsykiatrin lever drygt 200 000 svenskar med tvångsbeteende. Ett tvångsbeteende innebär att man plågas av ångestväckande tankar och utför tvångshandlingar för att lindra ångesten.
Det är ett repetitivt beteende som ofta blir ritualiserat och tar mycket tid och energi. För många kan det till slut påverka både arbete, socialt liv och relationer.
Vad är tvångsbeteende?
Psykologen Erik Andersson förklarar i Aftonbladet att OCD består av två viktiga saker:
“Det ena är tvångstankar där det är tankar som väcker ångest och temat som är väldigt vanligt är att man ska skada andra eller att det ska hända katastrofer av olika slag”.
Han fortsätter: “Det kan vara att man kontrollerar spisen för man får en tvångstanke att man tänker att spisplattorna är på så att jag eldar upp min granne till exempel”.
Tvångshandlingarna kan vara både synliga, som upprepade kontroller eller handtvätt, eller mentala ritualer som pågår i huvudet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Olika typer av tvångsbeteende
Tvångsbeteende kan visa sig på olika sätt. Vissa lider av tvättvång eller symmetritvång. Medan andra drabbas av så kallat tabutvång – skrämmande tankar om att skada andra, trots att man aldrig skulle agera på dem.
“Hälften av alla småbarnsföräldrar har tankar om att göra något mot sitt barn”, berättar Andersson i Aftonbladet.
Vem drabbas?
Varför vissa utvecklar tvångsbeteende är inte helt klarlagt, men forskning visar en stark ärftlig koppling. Svenska studier på tvillingar och nationella register visar att risken ökar betydligt om nära släktingar har OCD.
Om tvångssyndrom bryter ut senare i livet kan det bero på fysisk eller psykisk påfrestning. Hos barn kan det ibland utlösas av en infektion, enligt Viss.nu.
Enligt Andersson är tvångsbeteende ofta kopplat till andra diagnoser. Personer med autism löper ökad risk, eftersom upprepade beteenden redan är vanliga vid autism. Depression är också en vanlig följd, då tvångshandlingarna kan begränsa livet kraftigt.
Så behandlas tvångsbeteende
ANNONS
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den mest effektiva behandlingen för tvångsbeteende, ofta i kombination med antidepressiva läkemedel.
“Psykologisk behandling går i princip ut på att man gradvis tränar sig på att börja bete sig annorlunda och lära hjärnan att de här tankarna inte är farliga”, säger Erik Andersson.
Han betonar att processen kan vara tuff. Många upplever en period av ökad ångest innan symtomen minskar, men förbättring sker förhoppningsvis inom några veckor.
När ska man söka hjälp?
Tvångsbeteende kan ibland dra in anhöriga i ritualerna, vilket kan tära på relationerna. Utan behandling kan det vara svårt att bryta den negativa spiral som uppstår. Den som märker att tvångsbeteende tar över vardagen bör kontakta vården.
Full återhämtning är ovanlig, men cirka 25 procent når remission och mer än hälften upplever stor förbättring, enligt Erik Andersson.
Läs mer på News55: Löpning hela livet – professorns fem bästa råd
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mira Ekberg
Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.
Mira Ekberg
Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS