Vardagsstress är inte en sjukdom – Ann Heberlein kritiserar psykiatrin

”Knarklangare” i vårdkedjan sprider diagnoser

Bakom Ann Heberleins kritik finns psykiatern Erik W Larssons vittnesmål om kollegor som i slutna forum beskriver sin egen roll som “knarklangare”. 

I stället för att ge unga verktyg för att hantera tid, motivation och ansvar – grundstenarna i ett självständigt vuxenliv – skrivs recept på narkotikaklassade läkemedel ut som tyglar livets svårigheter med kemiska medel, enligt en undersökning från SvD.

Ann Heberlein belyser hur vardagliga svårigheter – att komma upp på morgonen, få struktur på dagarna eller möta arbetslivets krav – omtolkas till ett medicinskt problem. 

Det väcker frågan om är det värt en diagnos att tycka att livet ibland är svårt, eller om vi helt enkelt har slutat ställa de krav och erbjuda det stöd som gör att människor vill söka arbete eller studier.

MISSA INTE: Lurade flygbolagen: Reste gratis 120 gånger på falsk personalbiljett

Medicinsk bekvämlighet mot mänsklig motståndskraft

Enligt Ann Heberlein har vi glömt hur motståndskraft byggs. För de generationer som växte upp utan snabba diagnoser blev ansvarstagande och disciplin följden av tydliga rutiner: skola, arbete, hushållssysslor. 

Dessa erfarenheter skapade självständighet och självkänsla. 

Idag premieras i stället medicinsk “hjälp” som dämpar obehaget – vilket i förlängningen kan skapa beroende och underminera förmågan att hantera livets krav.

Vägen framåt: krav, stöd och långsiktighet

Ann Heberlein efterlyser en omställning som bygger på tre grundidéer:

1. Skärpta utredningar med djup
   Varje diagnos bör vila på grundliga samtal, observationer och tillräcklig tid – inte på enkla digitala screeningverktyg eller snabba videomöten.
   
2. Prioritera strukturellt stöd
   Insatser som arbets- och studiecoachning, beteendeterapi och kravfyllda samhällsaktiviteter måste få större resurser. Människor behöver verktyg för att organisera sin vardag, inte bara kemisk dämpning.
   
3. Omvärdera ersättnings­systemen
   Vårdens ekonomiska incitament måste vända fokus från läkemedelsförskrivning till långsiktigt samtal och stöd. Det som premieras i ersättningssystemet styr vårdens arbetssätt.

En påminnelse om det mänskliga

Att sjukförklara livets vardagliga svårigheter och kasta diagnoser på problem riskerar inte bara att överbelasta sjukvården, utan att urholka människors egen förmåga att klara motgångar, menar hon.

Ann Heberlein menar att svensk psykiatri nu står vid ett vägskäl: fortsätta ge recept i stället för krav, eller återupprätta sin roll som vägledare i människors resa genom livets alla skeden.

“Utvecklingen med galopperande NPF-diagnoser är oroande i sig, men jag ser den som en del i en större, kulturell utveckling i vilken allt obehag, allt som är svårt medicineras eller väljs bort”, avslutar hon.

Läs mer om ekonomi:

Fortsatt amorteringskravet för bolån – ekonomen: “Klokt”

Småsparare rustar för en sommar med vild börs

Pressen på arbetsplatserna – rekordmånga blir sjukskrivna