Vi lever längre – men ohälsa bland unga ökar

Vi lever längre och den globala dödligheten sjunker totalt sett. Det framgår av studien Global burden of disease som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Lancet. Den omfattande rapporten presenteras samtidigt på konferensen World Health Summit i Berlin.

Studien bygger på ett samarbete mellan 16 500 forskare som har analyserat data om livslängd, dödsorsaker och sjukdomsförekomst i 204 länder.

Lever 20 år längre

Den förväntade livslängden globalt var 20 år längre 2023 än 1950. Den förväntade livslängden globalt, som sjönk under pandemin, har återgått till nivåerna före den och ligger på 76,3 år för kvinnor och 71,5 år för män. Men skillnaderna är påtagliga. I delar av subsahariska Afrika är den så låg som 63 år och i Sverige omkring 20 år längre.

Däremot syns oroande mönster bland unga vuxna, bland annat när det kommer till ökade dödssiffror bland tonåringar och unga vuxna i framför allt Nord- och Latinamerika. I åldersgruppen 20 till 38 år har dödsorsaker som självmord, drogöverdoser och alkohol ökat mest.

Spädbarnsdöd minskade kraftigt under studieperioden. Orsakerna är minskad undernäring, vacciner samt förbättrad hälso- och sjukvård.

Irene Akua Agyepong från Ghana college of physicians and surgeons som arbetat med rapporten säger att vi måste fortsätta använda fungerande verktyg. Hon ser med oro på den ökande misstron mot vaccin i delar av världen.

“När jag jobbade som läkare i slutet av 1980-talet var sjukhus och mottagningar fulla av barn som dog i mässlingen, det var så otroligt många som förlorade sina barn i Ghana. I dag har människor inte sett de synerna”.

Hjärtsjukdom och fetma

“Människor lever nu fler år med icke-smittsamma sjukdomar vilket ställer ökade krav på våra hälso- och sjukvårdssystem”, säger Alacros Cieza från enheten för icke-smittsamma sjukdomar på WHO, när rapporten presenteras.

Totalt står icke-smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer för nära två tredjedelar av alla dödsfall i världen. Låginkomstländerna möter dubbla utmaningar när den typen av sjukdomar ökar samtidigt som de brottas med bland annat infektionssjukdomar, skriver forskarna.

Rapporten lyfter också att miljö- och klimatrelaterade faktorer i större utsträckning bidrar till ökad dödlighet och ohälsa. Här nämns luftföroreningar och värmeböljor som leder till både direkt ohälsa och död och indirekt genom bland annat matbrist.

Läs även: Sverige först: Radioaktiv behandling mot bröstcancer