Au pair som pensionär: Margaretas, 80, inspirerande äventyr i USA

Åldern – ingen begränsning

Margareta berättar för Hemtrevligt att hon alltid haft en aktiv livsstil.

Hon har åkt Vasaloppet flera gånger, cyklat Vätternrundan och sprungit Lidingöloppet över 20 gånger. Numera är det längdskidor och långa promenader som gäller.

“Varför skulle jag plötsligt bara sluta med det som jag tycker är roligt, bara för att jag har blivit ett år äldre än vintern innan?,” säger hon när folk förvånat kommenterar hennes aktiva livsstil som 80-åring.

Margaretas vardag som au pair

Under vardagarna tog Margareta hand om Clara från morgon till sen eftermiddag – klä på, mata, promenera, leka och natta. De fick snabbt en fin kontakt.

“Clara visade sig vara ett mycket lätthanterligt barn. Vi fick en jättebra och härlig kontakt. Sedan var det en ­anspänning ändå att ta hand om någon annans barn, speciellt i början. Jag hade ju fullt ansvar för henne under hela vardagarna,” berättar Margareta för Hemtrevligt.

Tillsammans besökte de sagostunder på biblioteket och mammagrupper – där Margareta var den enda som deltog med sitt barnbarnsbarn, vilket väckte stor fascination bland de andra. Inte minst för att hon var där som au pair.

Ett rikt liv – också efter pensionen

Även om hon varit pensionär sedan 2003, jobbar Margareta varje sommar i familjens våffelkafé och vandrarhem. Hon trivs med att omge sig med yngre människor och möta nya ansikten. Hon menar att vi alla har något att lära av varandra, oavsett ålder.

Resan till USA gav både minnen för livet och positiva reaktioner från omgivningen.

“De flesta tycker att det är tufft och modigt att jag vågade – och något som jag borde vara väldigt stolt över. Men för mig är det inte så märkvärdigt. Jag känner mest bara en stor glädje.”

Margaretas oro kom senare

Innan resan till USA hade det gått länge sedan Margareta bytte blöjor och tog hand om ett litet barn, men hon kom snabbt in i det igen. Hon är tacksam över att familjen vågade ge henne chansen, trots hennes ålder.

Under tiden i USA levde Margareta helt i nuet, utan oro eller tvivel. Först när hon kom tillbaka till Sverige började hon fundera på vad som kunde ha hänt – som till exempel om hon skulle ha drabbats av en propp eller ramlat när hon hade ansvar för ett litet barn.

Språket stoppade henne inte

Språket var visserligen en utmaning, men Margareta mötte allt med en positiv inställning och stort mod.

Hon berättar att hon inte var särskilt bra på engelska innan, men det tog inte lång tid att vänja sig. Amerikanerna var dessutom varmt välkomnande och visade stor nyfikenhet och intresse för henne.

Läs mer på News55: Mor- och farföräldrarnasdag: Har du blivit firad?

Se även: Nu testas mirakelkuren “evig ungdom” på hundar. Dagens PS