Det oväntade knepet kan hålla fästingar borta

Kortklippt gräsmatta

Thomas Jaenson är professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet och har forskat om fästingar och deras sätt att leva i över 30 år. Enligt honom är det inte gräsets höjd som avgör hur många fästingar som finns i ett område.

“Helt avgörande för fästingtätheten är förekomsten av stora eller medelstora däggdjur i området. Ett enda rådjur eller en enda kronhjort kan förse åtskilliga fästinghonor med blod. Varje blodfylld fästinghona har potentialen att producera avkomma i form av över 2 000 ägg som utvecklas till små fästinglarver”, säger han till Natursidan.

Han säger dock att en artfattig, kortklippt, artificiell biotop som en gräsmatta, generellt sett, i genomsnitt hyser ett lägre antal fästingar än mer naturlig, artrik ängsmark, lövskog eller blandskog. 

Behöver fukt

“Flera studier visar att den vanliga fästingen Ixodes ricinus förekommer i större antal i biotoper med buskvegetation och träd än i öppnare marker”, säger Thomas Jaenson till Natursidan.

Bland annat beror det på att fästingar behöver hög markfuktighet och inte överlever om det är alltför hög temperatur nära marken.

På öppen, trädlös mark med gräs med ett tunt eller obefintligt skikt av organiskt material med döda, men inte helt nedbrutna, växtdelar på marken, så kallat förnaskikt, kan inte fästingarna skydda sig mot värmen.

I områden med frodig växtlighet på marken är mikroklimatet inte lika utsatt för sol och värme, särskilt om det dessutom finns buskar och träd.

“Fästingarna har alltså större överlevnadsmöjligheter i en skog än på en äng. Sämst möjligheter att överleva har fästingar i en gräsmatta med kortklippt gräs”, säger Thomas Jaenson till Natursidan.

Spindeldjur

Fästingar är inte insekter, de är spindeldjur och här i Sverige finns det ungefär 20 olika arter.

Det är framför allt den som kallas vanlig fästing, alltså Ixodes ricinus som Thomas Jaenson nämnde här ovan, som vi människor råkar ut för.

De flesta andra fästingar går på fåglar, fladdermöss eller på andra djur. Den vanliga fästingen suger dock gärna blod från oss människor.

Den vanliga fästingen har fyra utvecklingsstadier, ägg, larv, nymf och vuxen fästing, livscykeln tar mellan tre och fem år, beroende på hur kallt det är.

Larver och nymfer

Larverna rör sig inte så mycket, men de suger blod från de flesta djur, sorkar, fåglar, rådjur eller människor.

Kronhjortar och skogsharar är också optimala värddjur för fästingar i alla tre stadier. Eftersom det här är djur som hellre rör sig i frodiga ängsmarker och lövskogar än på välansade gräsmattor påverkar det också var fästingarna finns. 

När larverna har sugit i sig tillräckligt med blod utvecklas de till så kallade nymfer, det är halvvuxna fästingar.

Nymferna kan finnas lite här och var eftersom de transporterats runt av larvernas värddjur.

Nymfer suger gärna blod från oss människor och när de är klara utvecklas de till vuxna fästingar.

Vuxna fästingar

Vuxna fästinghanar suger inte blod, i stället letar de efter en hona att para sig med. Parningen sker oftast på större djur, som rådjur, som honan kan suga i sig tillräckligt med blod ur.

När honan efter en dryg vecka har sugit sig full med blod lösgör hon sig från sitt värddjuret och faller till marken.

På marken kan en fästinghona lägga över 2000 ägg.

Skydd mot fästingar

Höga stängsel runt trädgårdar är bra skydd mot rådjur och harar som kan föra med sig blodfyllda fästinghonor in i trädgården. Det skyddar dock inte mot fåglar och mindre däggdjur som kan föra in fästinglarver och fästingnymfer i trädgården.

Det finns också många olika djur som äter fästingar, exempelvis fåglar som rödhake, koltrast och andra trastarter, det gör troligen även vissa arter av myror, spindlar och jordlöpare.

Ett kanske lite oväntat husmorsknep som enligt Torgny Backman faktiskt kan hjälpa och ge ett extra skydd mot fästingar är att smaksätta maten med vitlök.

En studie har funnit att en testgrupp som åt en eller två vitlöksklyftor om dagen hade 30 procent färre fästingar på sig än den kontrollgrupp som inte åt vitlök.

Klimatförändringar

Fästingar kommer gynnas av det varmare och fuktigare klimatet i Norrland och stora delar av övriga landet, men ett mycket varmare klimat i södra Sverige kan missgynna den vanliga fästingen.

Ett varmare klimatet kan dock innebära att andra fästingarter som nu lever i södra Europa kan börja etablera sig i södra Sverige.

Sjukdomar som borrelia och TBE kommer framöver sprider sig till större delar av Sverige och nya sjukdomar kommer komma med nya de fästingarter som etablerar sig i landet. 

Minska risken för att få fästingar:

• Gör det svårare för fästingarna att komma åt din hud till exempel genom att stoppa byxorna i strumporna.

• Om du har ljusare kläder är det lättare att se dem när de kryper på dig.

• Leta på dig själv både när du är ute och efter att du kommit hem.

• Borsta av dina kläder med jämna mellanrum för att få bort fästingar innan de hunnit sätta sig på huden.

• Det kan hjälpa med myggmedel vid anklarna och tröjärmarna.

• Vaccinera dig för att minska risken för TBE.

• Ta bort fästingar så fort som möjligt, det går bra att använda en pincett. Kläm åt så nära huden som möjligt och dra rakt ut.

Källa: Natursidan

Läs mer på News55: Hundägare tar inte fästingar på allvar