Därför lever små hundar längre än stora

Åldras snabbare

Forskare med teorin att stora hundar åldras snabbare än små tittade i en stor studie på olika hundrasers tillväxtmönster med hjälp av data som samlats in från över 56 000 hundar. 

De fastställde att för 2 kilos ökning i vikt förlorades 1 månad i förväntad livslängd. Uträkningen representerar en statistisk analys av data, men ger ingen anledning till varför det är så.

Forskarna teroriserade att snabbare åldrande gör att stora hundar får åldersrelaterade sjukdomar snabbare än små hundar, samt att den accelererade tillväxten kan predisponera vissa hundar för cancer.

Olika sjukdomar

En annan förklaring finns i olika sjukdomar hos små och stora hundraser. En studie har identifierat mönster för när olika sjukdomar utvecklas baserat på hundens ålder och storlek. 

De fann samband mellan bland annat en hunds storlek och livstidsförekomsten av hudproblem, ortopediska problem, gastrointestinala och neurologiska tillstånd.

De fann även att små hundraser hade betydligt lägre risk att utveckla cancer än stora hundar. Experter vid University of Adelaide i Australien trodde att det här förhållandet mellan en hunds storlek och dess livslängd kan bero på en evolutionär fördröjning i deras kropps cancerförsvar. 

Sjukdom kan alltså påverka livslängden och erbjuda en annan förklaring, särskilt i kombination med teorin om stora hundars snabbare åldrande.

Trubbnosiga hundar

Från början födde människor upp hundar för funktionella roller som väktare och dragdjur, men även som följeslagare. En av konsekvenserna var uppkomsten av trubbnosiga, eller brakycefala raser, som Mops, fransk bulldog och bostonterrier. 

Studien om sjukdomsförekomst hos olika hundar fann att trubbnosiga hundar har kortare livslängd jämfört med icke-trubbnosiga raser. 

De här hundarna utgör ett undantag från regeln att små hundar lever längre än stora.

Den stora hundrasen mastiff räknas som en trubbnosig ras och det kan förklara varför en mastiff genomsnittliga livslängd bara är sex till tio år. En av riskfaktorerna för dessa hundar är ett respiratoriskt tillstånd kallat trubbnossyndrom, BOAS, brachycephalic obstructive airway syndrome.

Renrasig eller blandras?

En studie har analyserat data som samlats in från 2 370 078 hundar i USA och tittat på olika livsstilsfaktorer. Forskarna fann att blandrashundar levde längre än renrasiga hundar. 

En trolig förklaring till det är genetisk mångfald. Renrasiga hundar har en mindre genpool, vilket kan leda till ökad risk för skadliga ärftliga och medfödda tillstånd.

Selektiv uppfödning medför också risk för skadliga mutationer som ger skadliga egenskaper tillsammans med önskvärda. Ett exempel är förekomsten av en typ av hudcancer som är associerad med mörk päls hos standardpudlar. 

En annan oro med renrasiga hundar är inavel, som kan få flera skadliga konsekvenser, exempelvis ökad risk för tidig död.

Mer genetik

En studie fokuserade på en specifik mekanism med bitar av DNA som finns i ändarna av kromosomerna, telomererna. Det finns vissa bevis som tyder på att de kan påverka livslängden hos både hundar och människor. 

Celldelning kan påverka cellernas längd och därmed livslängden. Stora hundrasers snabba tillväxt kan påskynda cellernas åldrande och förkorta deras liv.

Genetik kan alltså spela en viktig roll i en hunds förväntade livslängd.

Kastrering och sterilisering

Enligt studier lever steriliserade hundar längre än de som inte är steriliserade. Osteriliserade hundar kan också vara mer aggressiva och mer benägna att bitas, men även livsstilsfaktorer spelar in. 

En hanhund som inte har steriliserats kan vara mer benägen att vara territoriell och villig att försvara sitt utrymme.

Kastrerade hundar har även en lägre risk för infektionssjukdomar och cancer i sina reproduktionsorgan.

Livsstil

Forskning har visat att god tandhälsa är viktig för hundar. Infektioner i munnen kan få långtgående effekter över hela kroppen.

Överviktiga och fetma kan öka hundens risk att drabbas av kroniska hälsotillstånd, som diabetes och hjärtsjukdomar. Forskning har identifierat flera raser i riskzonen, inklusive golden retriever, tax och cocker spaniel.

Husdjursägarens livsstil är en annan faktor. Forskning har visat samband mellan farliga hundar och antisocialt beteende. Liknande antaganden kan göras om om brist på veterinärvård, socialisering eller utbildning. 

Hundmat-guiden: hur djurvänligt är ditt foder?

Att välja rätt hundmat är inte bara en fråga om näring, utan också om etik. Självklart vill vi väl att vår lilla pälskling ska få så bra foder som möjligt, i alla aspekter?