Jakten på Omega-3 och hotet mot laxodlingar

Utmaningar inom laxodling

Produktionen av atlantlaxen minskade under 2022 och 2023 på grund av sjukdomsutbrott och manetattacker. Norge har rapporterat miljardförluster på grund av minskade volymer laxodling som följd av biologiska utmaningar.

Infektiös laxanemi (ILA), Pancreas Disease (PD) och Amoebic Gill Disease (AGD) är sjukdomar som drabbar norsk odlad lax. Näringen använder en rad olika metoder för att bekämpa sjukdomarna, såsom vaccinering av laxen och att lägga anläggningar i träda. Ingen av dessa sjukdomar överförs till människor.

Laxodlingen i Norges fjordar har nu nått sin fulla kapacitet och Chiles kuster, världens näst största producent, likaså. Det finns få nya platser med milda strömmar där vattnet är tillräckligt kallt för att laxen ska kunna trivas.

Regleringar och genetiska risker

Nya regelverk har börjat begränsa laxodling på grund av oro över att den odlade laxen kan rymma och på så sätt kontaminera vildlaxens gener.

I British Columbia, Kanada, har man stoppat nya licenser för kustnära laxodlingar i syfte att skydda det vilda laxbeståndet.

Fisklöss: En stor utmaning

En annan stor utmaning är lavinartad spridning av blodsugande, resistenta fisklöss som lägger hundratals ägg och snabbt sprider sig genom grunda kustvatten. De suger blod från laxar och orsakar stora problem för odlare. För att bekämpa parasiterna använder man olika tekniska lösningar, bland annat:

• Mekaniska Borstar: Avlägsnar löss genom borstning.
• Undervattenslaser: Använder maskininlärning för att identifiera och oskadliggöra löss utan att skada laxen.

Enligt Lars Daniel Garshol, expert inom laxodling, är det svårt att lösa problemen med lössen trots stora investeringar i ny teknologi.

Sjuryggen som naturlig lösning

Några odlare har försökt använda Sjuryggen för att äta lössen, men dessa fiskar föredrar ibland laxpellets och har till och med utvecklat grå starr, vilket försämrar deras förmåga att jaga lössen.

Forskare försöker identifiera arter som kan livnära sig på fisklöss för att finna en naturlig lösning på problemet.

Laserteknologi

John Breivik introducerade idén att använda lasrar för att bekämpa fisklöss, vilket först avfärdades som science fiction.

Hans företag, Stingray Marine Solutions, har utvecklat en teknik där lasrar avfyras mot löss med hjälp av maskininlärning, utan att skada laxen.

En Stingray-fabrik har öppnats för att producera över 1 000 lasermaskiner årligen för att hjälpa fiskodlare att hålla parasiter under kontroll.

Landbaserade odlingar

Joachim Nielsen, en norsk finansman, har flyttat till Japan för att etablera en landbaserad laxodling vid foten av berget Fuji. Genom att odla lax utanför havet elimineras problem med fisklöss och genetisk kontaminering av vilda bestånd.

Odlingsmetoden står dock inför utmaningar såsom höga kostnader på grund av komplexa vattenreningssystem.

Cellodlad lax

Leonardo DiCaprio, en känd kritiker av traditionell laxodling, investerar i Wildtype, ett företag som odlar fiskceller i ståltankar för att producera cellodlat laxkött.

Det skulle kunna bli en revolutionerande lösning som varken involverar traditionellt fiske eller odling.

Genom att använda sig av innovativa lösningar finns det möjligheter att möta den ökande globala efterfrågan på lax samtidigt som det finns många utmaningar att lösa. En förbättring av miljön kring laxodling och bekämpning av parasiter är två stora problem som branschen behöver ta tag i.

Läs också:

Norsk miljardsmäll när laxexporten rasar

Unga bojkottar skamfilad norsk miljardindustri