Kvinnor i vården jobbar längre och dör tidigare: "Hemskt orättvist"

Trippelbestraffas

Kvinnor i välfärden får betala för sin egen återhämtning genom att gå ner i deltid eller ta ut karensdagar. De kan aldrig jobba hemma, jobba medan de vabbar med barnen eller ta det lugnt, menar hon. Och som tack för sitt hårda slit får de ännu lägre pensioner.

”Rapporten visar tydligt att det är kvinnorna i fysiskt och psykiskt tunga yrken som drabbas. Medellivslängden är lägre för arbetarkvinnor, och de blir trippelbestraffade genom hela arbetslivet”, säger hon.

“Finns inget som gynnar de här kvinnorna”

När pensionsåldern nu ändras från 66 till 67, och byter namn till riktåldern, så är det ett resultat av en ökande livslängd i Sverige. Men kvinnor i välfärden har inte fått någon ökad livslängd. Istället sjunker livslängden något om man ser till statistiken på 2000-talet.

”Det finns ingenting i dagens pensionssystem som gynnar de här kvinnorna. De jobbar och sliter ett helt yrkesliv och ändå är de systemets stora förlorare”, säger Malin Ragnegård till News55.

Bär välfärden, får minst tillbaka

När arbetet blir hårdare eftersom det inte finns vikarier eller tillräckligt med grundbemanning sliter kommunalarna ut sig för att få välfärden att gå ihop. Men då kan man inte förväntas jobba till 67 eller 68 år, tycker Ragnegård.

”Arbetarkvinnorna bär välfärden, men får minst tillbaka. Det är inte konstigt att våra yrkesgrupper får kortare liv. Det är orimligt att det ser ut så här och det måste bli en förändring. Det här är ett systemfel”, säger hon till News55.

De börjar dessutom arbeta tidigt, ofta direkt efter gymnasiet eller ännu tidigare. Tjänstemän kommer ofta in i arbetslivet betydligt senare, och har mindre fysiskt krävande jobb. Timlönen är redan högre för tjänstemännen, men att pensionssystemet är vikttat för att ytterligare straffa vårdanställda på ålderns höst gör henne förbannad.

”Titta på en vårdbiträde och en enhetschef på samma arbetsplats: Chefen har kortare tid i yrket och längre tid som pensionär eftersom han lever längre. men han får ändå högre pension”, säger hon till News55 och tillägger:

“Det är fruktansvärt”.

Arbetsplatserna har ett ansvar att se till att det ska gå att arbeta på en arbetsplats även när man blir äldre, men många får lämna jobbet innan pensionsåldern är uppnådd i offentlig sektor. Snittpensionsåldern är snarare 64 än 66 år. Men går man så tidigt kan man inte få garantipension, som är livsviktig för de lågavlönade yrkena.

Andra villkor som bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg är också bundna till den så kallade riktåldern, som för 60-talisterna kommer vara 67 år efter årsskiftet.

Dessutom får man högre skatt på pension innan riktåldern.

Men arbetsplatserna klarar inte av att fixa det själva, säger Ragnegård.

”När man pratar med politiker så säger de alltid att ansvaret ligger någon annanstans. Kommuner, regioner eller arbetsmiljöverket. Och tvärt om. Man måste sluta skylla på varandra. Kommuner, regioner och staten måste alla ta ett gemensamt ansvar för att inte trippelstraffa de som jobbar i välfärden”, säger hon till News55.

En lösning är att se till att kommuner och regioner får tillräckligt med resurser, föreslår hon.

”Statsbidragen till kommunerna har inte hängt med, samtidigt som skatterna sänkts istället. Då är det svårt att satsa på personalens arbetsmiljö.”

Kräver inte någon lyx

Under arbetet med rapporten Pension för mödan ville Kommunal egentligen göra om hela pensionssystemet, eftersom det missgynnar kvinnor, arbetare och offentligt anställda. Men det kändes inte görbart i någon handvändning.

Därför landade man i att åtminstone försöka få till en ventil i form av en Britt-Marie-pension, så att de som arbetat hårdast får gå hem lite tidigare och inte straffas.

Välja mellan barnbarn och räkningar?

”Det handlar inte om att vi kräver någon lyx här. Vi vill bara att man ska få livet att gå ihop efter ett helt arbetsliv i välfärden, och inte brhöv välja mellan att betala räkningar eller göra nåt med barnbarnen. Det är omänskligt.”

Dessutom måste någon jobba i vård och omsorg för att ta hand om inte minst de äldre i Sverige. Och pensionen är knappast något dragplåster, menar hon.

”Det är straff på straff på de som jobbar i våra livsviktiga yrken. Och det är inte lätt att locka unga till välfärdsyrken när de ser hur villkoren ser ut”, avslutar Ragnegård.

Läs mer om ekonomi:

Expert: Så skyddar du din svenska pension – på resan utomlands

Jobbat kortare – men får 57 000 mer i tjänstepension: “Helt orimligt”

Sambon flyttade ut: Fakturerade 250 000 kronor

Har du bolån? Banken snuvar dig på 1 400 kronor i snitt – per år

Får vänta i åratal på bostadstillägg: “Kanske hinner jag dö”

Sämsta höjningen för tjänstepension – på fem år