Att bli jobbonär efter 65 ger knappt högre pension. Men skattefördelarna kan vara värda tusenlappar varje månad för den som orkar fortsätta.
Siffrorna som avgör: Lönar det sig att bli jobbonär?


Mest läst i kategorin
Pensionsmyndigheten har räknat på vad jobbonärer tjänar på att fortsätta arbeta. Svaret är nedslående – den inkomstgrundade pensionen ökar med bara 1 procent för varje extra arbetsår.
För en vanlig medelinkomsttagare betyder det runt 2 100 kronor mer om året, före skatt.
MISSA INTE: Bostadspriserna i fokus: Därför kan höstens visningar bli avgörande
Vilket av vänta eller jobbonär som ger mest
Den som väntar med pensionsuttaget efter 66 års ålder får 6-7 procent högre pension för varje år man dröjer. Det är betydligt mer än vad ett extra arbetsår ger.
Men den regeln gäller bara höginkomsttagare som enbart får inkomstgrundad pension. De är numera i minoritet efter de senaste årens kraftiga höjningar av garantipensionen.
Mer än hälften av alla pensionärer får nu del av garantipensionen, även många medelinkomsttagare. För dem är nyttan av att vänta betydligt mindre.
När den inkomstgrundade pensionen ökar minskar nämligen bidragsdelen. Det kallas marginaleffekter och drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast.
MISSA INTE: Bedragare blir smartare: “Det pågår en kapprustning”
24 år kvar att leva – planera därefter
Hälften av dagens 66-åringar förväntas leva i ytterligare 24-25 år. Det är viktigt att tänka på när man planerar sin ekonomi, och om det är värt att bli jobbonär.
Ett kort tidsbegränsat uttag av tjänstepensionen kan bli en dålig affär. När den sista utbetalningen kommer måste man klara sig på enbart allmän pension resten av livet.
Den allmänna pensionen motsvarade förra året i genomsnitt halva slutlönen för nya pensionärer mellan 63 och 70 år. Men variationen är stor.
Höginkomsttagare fick bara 37-39 procent av slutlönen. Låginkomsttagare fick däremot 118-122 procent tack vare garantipension och andra tillägg.
MISSA INTE: Montenegro – fjordkänsla med medelhavsvärme
Skatten kan halveras för jobbonärer
Den som jobbar efter 67 får dramatiskt lägre skatt. För arbetsinkomster upp till 342 000 kronor om året blir skatten bara 8 procent.
Förklaringen är ett förstärkt jobbskatteavdrag kombinerat med kraftigt höjt grundavdrag. Men den superlåga seniorskatten gäller bara för rena arbetsinkomster som jobbonär – inte om man samtidigt tar ut pension.
På en genomsnittlig pensionsinkomst är skatten 21 procent. Men även pensionärer får skattelättnader från 67 års ålder.
Skatten på pensionsinkomster sänks då med 1 500-3 000 kronor i månaden tack vare det förhöjda grundavdraget. För årskull 1960 och senare höjs dock åldersgränsen till 68 år.
Åldersgränserna flyttas uppåt
Nästa år höjs åldersgränserna i pensionssystemet ytterligare. Från 1 januari 2026 måste man ha fyllt 64 år för att ta ut inkomst- och premiepension.
Garantipension och bostadstillägg får man först vid 67 års ålder. Las-åldern för anställningsskyddet ligger dock kvar på 69 år tills vidare, skriver Aftonbladet, vilket glädjer många jobbonärer.
Systemet kopplas nu till en rörlig riktålder baserad på livslängdsstatistik. Det betyder att gränserna kommer fortsätta flyttas uppåt i takt med att vi lever längre.

Återbetalningsskydd kostar dyrt
Den som väljer bort återbetalningsskyddet på sin tjänstepension kan få 10-20 procent högre utbetalningar. Man får då del av arvsvinster från jämnåriga som dör.
Med återbetalningsskydd går pengarna istället till sambo eller make om man dör först. Det kan vara viktigt om partnern har låg egen pension.
Men om skyddet inte behövs är det en dyr försäkring. Ju äldre man blir desto större blir arvsvinsterna man går miste om.
Jobbonär eller inte – väg för- och nackdelar
Att jobba vidare efter pensionsåldern ger bara marginellt högre pension. Men skattefördelarna kan vara betydande för den som orkar.
Samtidigt är livet ändligt. De 24-25 år som återstår för en genomsnittlig 66-åring går fort. Frågan är vad som väger tyngst – ekonomin eller fritiden.
“Det gör att nyttan av att vänta med uttaget är betydligt mindre för låg- och medelinkomsttagare”, konstateras om pensionssystemets marginaleffekter.
Läs mer om ekonomi:
Sverige tappar turister – men Europa sätter nya rekord
Gick på 70 lägenhetsvisningar: Här är lärdomen
Här betalar du högst och lägst fastighetsskatt i Europa

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.