News55

Gängkriminella tjänar pengar på svensk välfärd

en läkare lyssnar på en patients lungor. En norsk statlig utredning som handlar om hur vinstdrivande aktörer i välfärden kan fasas ut har tittat på hur svensk välfärd har påverkats av privatiseringen
En norsk statlig utredning som handlar om hur vinstdrivande aktörer i välfärden kan fasas ut har tittat på hur svensk välfärd har påverkats av privatiseringen. (Foto: Samuel Steén/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 17 jan. 2025Publicerad: 17 jan. 2025

Gängkriminella har upptäckt att de kan tjäna pengar på att driva vård i Sverige. Nu tittar Norge på Sverige som ett varnande exempel för vad vinster i välfärden kan innebära.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Redan i oktober 2023 rapporterade Sveriges Radio att gängkriminella tjänar mer på ekonomisk brottslighet än på narkotika och att Ekobrottsmyndigheten varnade för att gängen började ta sig in i sjukvården och driva vårdcentraler.

Det är alltså mer än ett år sedan larmen om att gängkriminella har tagit sig in i svensk välfärd kom och det tas nu upp i en statlig utredning i Norge, utredaren Jan-Erik Stöstad ser Sverige som ett skräckexempel, det skriver Aftonbladet.

I Norge är 7 procent av välfärden privatiserad och vinstdrivande och den norska utredningen handlar om hur vinstdrivande aktörer i välfärden kan fasas ut.

I Norden är Sverige det land som gått längst med privatisering, här är 20 procent av välfärden vinstdrivande. Här i Sverige har vi också fått uppleva konsekvenserna av det.

Enligt statistik är 70 procent av Sveriges befolkning emot vinster i vård, skola och omsorg. Vi vill varken att företag eller gängkriminella tar hand om oss när vi är som skörast, skriver Aftonbladet.

Skillnad på valfrihet och inflytande

De norska utredarna konstaterar att valfrihet inte alltid är bra och att vinstdrivande aktörer i välfärden kan fasas ut, om politikerna vill, det skriver Dagens Nyheter.

“Man måste skilja på valfrihet och brukarinflytande. Att välja en aktör som ägs av en koncern i Schweiz är faktiskt inte så intressant för brukare. Det är viktigare att ha inflytande på institutionen där hen bor”, säger Jan-Erik Stöstad till DN.

ANNONS

Utredningen har sett att hela Norges välfärd har påverkats av marknadiseringen inom olika välfärdsområden, även den som kommuner eller den norska staten utför.

Detta, trots att Norge har mycket mindre andel kommersiella aktörer i sin skattefinansierade offentliga verksamhet än i Sverige har.

“Det är vinstmotivet som är det speciella, för det skiljer sig så starkt från samhällets mål om en god välfärd med begränsade medel”, säger Jan-Erik Stöstad till DN.

ANNONS

Hotar jämlikheten

De norska utredarna är bekymrade över de effekter privatiseringen har haft i Sverige.

“Man har sett ojämlikhet och segregering mellan skolor. Och tendenser till att kriminella har tagit sig in i välfärden”, säger Jan-Erik Stöstad till DN.

Han påtalar att de nordiska länderna har gemensamma nämnare i vår utbyggda offentliga sektor med skattefinansierad samhällsservice för alla, men menar att om välfärdstjänsterna utsätts för marknadskrafter hotas jämlikheten eftersom samhället förlorar kontrollen.

Enligt honom är våra samhällstjänster en huvudförklaring till varför vi inte har ett lika ojämlikt samhälle som exempelvis USA och Storbritannien.

ANNONS

I den norska utredningen beskrivs hur välfärdstjänster skiljer sig från varor på en marknad, välfärdstjänster har en samhällsfunktion, de är komplexa, de som använder dem är sårbara och är inte alltid i stånd att välja.

Jan-Erik Stöstad förklarar att det är någonting annat att behöva en skola eller en operation vid ett hjärtstopp än att behöva en vara, som en cykel.

De sårbara far illa

Marta Szebehely, professor emerita i socialt arbete vid Stockholms universitet, har varit ledamot i den norska utredningen och hon tycker att vi har varit naiva.

Hon säger att vi har haft en stark tradition av tillitsbaserad styrning, men att det inte fungerar när man får in aktörer med vinstintressen.

Uytredningen lyfter fram hur aktörer i Sverige har haft rätt att etablera sig fritt inom vård och skola och hur den okontrollerade notan för nätläkare har fått negativa effekter.

Jan-Erik Stöstad säger att när de kommersiella ökar sin lönsamhet genom att dra till sig det som är mest lönsamt finns det en risk att de mest sårbara far illa, det skriver DN.

Gängkriminellas koppling till näringslivet: “Systemhotande”

Var tredje gängkriminell har haft kopplingar till näringslivet. Det visar en ny rapport gjord på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

ANNONS