"Föräldrar borde läsa mer sagor för sina barn!"

”Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs ännu fler sagor för dem.”

Rådet skulle kunna vara en erfaren lärares men är ursprungligen geniet, fysikern och nobelpristagaren Albert Einsteins. Jag använde det flitigt under mina år som kulturminister i våra kampanjer för att öka barns läsande.

      LÄS MER: När är en nyhet en nyhet i dagens medielandskap?

Häromdagen skrev språkforskaren Lars Melin i DN att det spelar mindre roll om våra unga läser skönlitteratur, viktigare för att de ska ”få framgång i livet” är att de kan tillgodogöra sig språket i rapporter och PM.

Föga förvånande har hans debattartikel väckt starka reaktioner, inte minst hos författare och kulturskapare. Och vad är ”framgång i livet”? Är det ett välbetalt arbete i IT-eller finansvärlden? Att kunna läsa instruktioner inom industriell teknik? Eller skulle det kunna vara ett rikt ordförråd, som ger dräkt åt det egna språket och öppnar dörrar till andras tankevärldar?

De sjunkande skolresultaten i Sverige har chockat föräldrar, politiker och lärare. Men tro inte att vi börjar klättra uppåt på den internationella rankingen för att vi ytterligare nedgraderar humaniora.

Själv är jag ett barn av den grundskola som introducerades 1962. Det var då nedgången inleddes och jag kan tyvärr konstatera att mina skolkunskaper i historia, litteratur, språk, matematik och filosofi är betydligt skralare än äldre vänners, de som inte utsattes för detta politiska experiment.

      LÄS MER: Hej makthavare – varför utnyttjar ni inte nyhetstorkan bättre?

Jag är dessutom övertygad om att en stor del av det fysiska och verbala våld som sker i skolan, på idrottsarenor och andra allmänna platser är resultatet av ett fattigt språk och oförmåga att sätta sig in i andra människors känslor. Knytnävar, svordomar och kränkande könsord ersätter argument och diskussioner.

På internet fann jag för en tid sedan en artikel som hänvisade till en brittisk undersökning, där forskare från “The Millennium Cohort Study” följt 19 000 barn födda i början av 2000-talet fram tills de fyller 11. Studien visar att de barn som regelbundet får höra sagor utvecklas snabbare och bättre än andra barn. Precis som Albert Einstein sade!

Treåringar som dagligen får höra berättelser ligger vid skolstart i genomsnitt 2,8 månader före sina jämngamla inom området kommunikation och språk. Och att lyssna på berättelser verkar också stimulera andra förmågor – i matte ligger de i snitt 2,4 månader före i utvecklingen. Detta försprång behåller de livet ut.

Däremot verkar det inte vara någon större idé att tidigt lära barn bokstäver eller att räkna. Andra barn hinner i kapp när de börjar skolan, men högläsning gör skillnad.

      LÄS MER: Därför vill jag inte ha samtal från människor som vill åt mina pengar

Läsrörelsen larmade för ett par år sedan om att allt färre läser högt för sina barn. Nedgången är alarmerande; för en generation sedan läste runt 70 procent av föräldrarna dagligen för sina barn. Den siffran påstås nu vara halverad. Och resultatet blir – ja naturligtvis – ett sämre ordförråd.

De finaste stunderna jag har nu på sommaren är när barnbarnen Hugo, 5 och Ebbe, 2 kommer med sina böcker och uppfordrande säger ”Mormor, läs!” Redan efter första sidan är de försjunkna i en annan värld, smakar på nya ord, skrattar åt lustiga bilder och bombarderar mig med frågor. VARFÖR är spöket rädd? VARFÖR är havet blått? VARFÖR bor kaninen i ett hål i marken?

Om de blir klokare av att få höra sagor, vet jag ännu inte. Men sannolikt är det så och att de redan har ett rikt ordförråd, även 2-åringen, gör vårt umgänge så mycket roligare.

      LÄS MER: Förr var man känd för vad man gjorde – idag är man känd för ingenting