Så tränar Sveriges seniorer

Nästan 6 av 10 av Sveriges seniorer uppger att de tränar regelbundet en gång i veckan eller mer, men många har dåligt samvete för att de inte tränar oftare. Det framkommer i en rapport som Friskis & Svettis gjorde i januari i år.

– Syftet med undersökningen var att kartlägga svenska folkets inställning till träning. Med träning menas fysisk aktivitet under minst 30 minuter så att du behöver duscha efteråt, berättar Annika Gärderud, tränings- och utbildningsutvecklare på Friskis & Svettis Riks, för News55.

En av tre tränar för att kunna leva längre

Totalt har 1 083 intervjuer genomförts under perioden 12-19 januari. Av dessa är det 862 personer som tränar minst någon gång i månaden.

47 procent av de tillfrågade seniorerna började träna för att få bättre kondition, och de flesta fortsätter träna av samma anledning. En av tre fortsätter också att träna för att kunna leva längre, medan en av fem uppger att de vill få mer ork för att till exempel kunna lyfta tungt och leka med barn och barnbarn.

Enligt rapporten är seniorers favoritmotion raska promenader, men många föredrar också cykling och styrketräning. På Friskis & Svettis har man sett att seniorer ofta väljer att delta i mindre tuffa pass när det gäller gruppträning.

– Äldre är givetvis inte en homogen grupp. Oavsett ålder är vi individuella i vilka träningsformer vi uppskattar. Men däremot när det gäller belastning ser vi att de flesta äldre väljer mindre tuffa pass. För målgruppen 70-75+ är våra softare pass – som är utmanande på ett extra hänsynsfullt sätt och som ger möjlighet att anpassa träningen till sina förutsättningar – fortfarande ett bra alternativ. Men det finns också något som kallas Seniorklubb där träningen är ytterligare anpassad för målgruppen och de flesta deltagarna är i åldrarna 75-85 år.

Träning kan betyda mycket för glädje och livskvalitet

Men varför är det viktigt att träna som äldre?

– Att åldras innebär att kroppens vävnader och funktioner minskar i funktion och kvalitet. Skelettet blir bland annat skörare, musklerna får sämre styrka och snabbhet, hjärta och cirkulation tappar kapacitet, vi blir stelare och balansen blir sämre. Med rörelse och fysisk aktivitet kan vi minska försämringarna och öka funktioner som påverkar vår livskvalitet på många plan. Dessutom kan man vara fysiskt aktiv i ett socialt sammanhang, vilket kan betyda enormt mycket för glädje och livskvalitet, avslutar Annika Gärdestad.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet