En ny rapport från Socialstyrelsen lyfter fram en oroande verklighet: unga flickor i samhällsvården får starka läkemedel på tveksamma grunder.
Frank Kummel
Uppdaterad: 04 juni 2025Publicerad: 04 juni 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Det här är kraftfulla preparat med starka biverkningar”, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen till DN.
Det är sedan länge känt att barn som tas om hand av samhället bär på en tyngre psykisk börda än många av sina jämnåriga. Men det som nu framkommer är att deras mående försämras i en takt som oroar.
Särskilt bland flickorna är utvecklingen tydlig – fler mår dåligt, och problemen växer snabbare än hos andra unga.
FN:s barn komitee har varnat för övermedicinering tidigare, men det verkar inte har hjälpt, enligt en uppsats från Lunds Universitet.
MISSA INTE: “Idiotiskt” – P4 byter ut klassiska trafiktutan
Mediciner utan rätt diagnos till flickor
Enligt rapporten får flickorna inte bara fler mediciner än andra barn – de får också preparat som normalt används vid allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni eller bipolär sjukdom. I många fall finns ingen sådan diagnos dokumenterad.
“Det är inte enligt indikationerna, och är särskilt allvarligt när det gäller barn och unga”, säger Björn Eriksson.
ANNONS
Bland flickor på statliga ungdomshem hade var fjärde minst tre uttag av antipsykotiska läkemedel under ett år. Det är femtio gånger vanligare än hos jämnåriga flickor som inte är placerade.
Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, pekar på att medicinerna verkar användas för att hantera ångest, sömnproblem och utåtagerande beteenden.
“Ökad trygghet i vårdmiljön och fler riktade insatser från psykiatrin skulle sannolikt minska behovet av medicinering”, säger hon.
MISSA INTE: Experten: Jakten på perfekta sömnen kan bli farlig
ANNONS
Senaste nytt
Ingen samlad vård
Barn som flyttar mellan olika boenden riskerar att få flera läkemedel samtidigt. Flyttarna leder ofta till att ingen följer helheten i barnens behandling.
Varje ny läkare kan skriva ut ytterligare medicin, utan att tidigare insatser utvärderas.
Björn Eriksson anser att en lösning vore att införa obligatoriska läkemedelsgenomgångar, som redan görs inom äldreomsorgen.
ANNONS
“Det borde verkligen alltid göras, för det här är barn. De är utsatta, sårbara och placerade”, konstaterar Björn Eriksson.
MISSA INTE: Rekordstor ökning av naturreservat i Sverige: 206 000 hektar
33 procent högre risk för flickor
Fem procent av alla unga i Sverige har någon gång före tjugo års ålder varit föremål för en samhällsinsats enligt LVU eller Socialtjänstlagen.
För placerade flickor mellan 13 och 17 år har psykisk ohälsa ökat från 39 till 52 procent på tio år. Motsvarande ökning bland andra ungdomar är från 7 till 14 procent.
För de barn som en gång blivit samhällets ansvar räcker det inte med en säng och tak över huvudet. De behöver trygghet, kontinuitet och en vård som ser dem som individer – inte som diagnoser att medicinera bort.
Björn Eriksson påminner om att ansvaret för dessa barn är gemensamt för kommuner och regioner. Kommunerna ansvarar för placeringen, regionerna för vården. Men oavsett vem som bär ansvaret måste varje beslut utgå från barnets bästa – inte från vad som är enklast eller billigast.
ANNONS
Läs mer om ekonomi:
Statistiken: Bolåneräntan stiger efter lång stillastående period
Experten: Då bör du inte vänta med att ta ut pensionen
Boendekostnader rusar: De ensamma drabbas hårdast
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS