Eftersom Sveriges befolkning åldras så snabbt kommer det snart inte finnas tillräckligt många personer i arbetsför ålder för att jobba och göra de arbeten som måste utföras.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 02 maj 2025Publicerad: 02 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Enligt statistikmyndigheten SCB hade vi år 2024 en genomsnittlig så kallad försörjningskvot på 77,1, vilket innebär att på 100 personer som är i arbetsför ålder och kan jobba, finns det 77,1 personer som är äldre eller yngre än så.
I SCB:s statistik räknas åldern 20 till och med 64 som arbetsför ålder.
Kombinationen ett rekordlågt barnafödande och allt längre livslängd gör att försörjningskvoten i Sverige väntas ligga på 90 om 30 år, det skriver Aftonbladet.
40-talisterna är över 80
Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, säger att han länge har varnat för att vi snart inte kommer ha tillräckligt med folk i arbetsför ålder, men att det är först nu det börjar märkas.
“De stora årskullarna födda på 1940-talet är nu över 80 år. Det är då man börjar bli dyr. Då är man inte längre den friska pensionären som åker till Portugal och spelar golf, utan börjar bli skröplig och krävande, för den kommunala omsorgen och kanske även för sina barnbarn”, säger han till Aftonbladet.
Vi kommer bli tvungna att behöva jobba mycket längre för att klara av det här och Andreas Bergh tror att de som är födda på 1980- och 1990-talen kommer få jobba tills de är 75.
“Det här är inte i första hand en pengafråga. Vi har låg statsskuld och vi kan trycka pengar om vi skulle vilja göra det. Det är människor som är problemet. Vi kan inte ha fler människor i försvaret samtidigt som vi behöver fler i sjukvården och äldreomsorgen, fler ingenjörer, och fler poliser. Det går inte ihop. Det är inte en penningfråga. Det är en fråga var människorna ska komma ifrån”, säger han till Aftonbladet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
“Köttberget”
Andreas Bergh menar att frågan till våra politiker inte är hur vi ska finansiera den äldre befolkningen utan vilken yrkesgrupp vi i framtiden ska ha färre av.
Enligt honom går det inte att säga att alla är lika viktiga och att vi behöver mer av alla yrkeskategorier, från förskollärare till poliser, han säger att vi i framtiden måste vara beredda på att nöja oss med att färre som jobbar i någon yrkesgrupp, i alla fall om vi ska klara av äldreomsorgen, militären och polisen.
I början av 2000-talet varnade dåvarande finansminister Pär Nuder (S) för att det här var på gång, han kallade då 40-talisterna för ett köttberg som 60-talisterna ska föda och fick kritik för sin formulering.
Han höll dock fast vid sin problembeskrivning och förklarade för SVT att vi står inför ett demografiskt problem som vi måste hantera och att fler måste arbeta för att kunna ta emot de stora pensionärskullar som väntar.
(Foto: Claudio Bresciani/TT)
Utnyttja tekniken
Nu, mer än 20 år senare är vi där och för äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är demografin en ständigt närvarande fråga.
ANNONS
“Man behöver se detta ur ett väldigt holistiskt perspektiv. Det handlar bland annat om att få fler i arbete och fler att gå från deltid till heltid. Men också att utnyttja ny teknik för frigöra resurser”, säger hon till Aftonbladet.
Hon säger att det exempelvis kan göras med nattlig digital översyn av äldre som kan göra snabba kontroller utan att det behövs en massa undersköterskor behöver jobba och åka runt och göra hembesök.
Han får medicinen från en läkemedelsautomat
Användningen av läkemedelsautomater är lågt i landets kommuner, men Övertorneå kommun har man insett värdet av dessa hjälpmedel.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS