I Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport för 2025 är äldre i fokus och i den har myndigheten analyserat ålderismen i Sverige.


Mest läst i kategorin

Enligt en ny rapport behöver Sverige göra mer för att skydda mänskliga rättigheter och ta krafttag för att synliggöra och komma till rätta med ålderismen, dess konsekvenser och grundorsaker.
Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, det visar Institutet för mänskliga rättigheters nya årsrapport, Framsteg och hot – Mänskliga rättigheter i Sverige 2025.
Rapporten lämnades över till regeringen i går.
Äldres mänskliga rättigheter
I rapporten beskriver myndigheten ett Sverige där ojämlikheten kopplad till hälsa ökar och där den andel av befolkningen som lever i fattigdom ökar.
Myndigheten ser även att fler grupper drabbas av diskriminering i tillgången till rättigheter. Rapporten innehåller ett särskilt tema om äldre personers mänskliga rättigheter.
“Äldre personer har samma mänskliga rättigheter som alla andra, men ålderism normaliserar brister och bidrar till att äldre osynliggörs”, skriver Institutet för mänskliga rättigheter om sin rapport.
En växande del av vår befolkning är äldre men det märks inte i den politiska representaionen i riksdagen, i media eller i underökningar.
“För att bekämpa ålderism och åldersdiskriminering måste de äldres unika behov synliggöras, deras delaktighet och självbestämmande stärkas. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum”, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, i ett pressmeddelande.
Senaste nytt
Rekommendationer mot ålderismen
Äldres röster och erfarenheter osynliggörs, något som får konsekvenser för de äldre. I sin rapport ger myndigheten dessa rekommendationer:
- Ta fram en handlingsplan för att motverka ålderism.
- Involvera äldre inom alla relevanta politikområden.
- Ta bort diskriminerande åldersgränser. Det finns gränser i lagstiftningen som riskerar att få diskriminerande verkan, till exempel LSS, socialförsäkringsbalken, diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd.
- Utforma ett system för stödjande beslutsfattande för äldre personer utifrån funktionsrättskonventionen. Det saknas tydlig lagreglering av den här formen av beslutsfattande för äldre som behöver det.
- Ge Sverige en aktiv roll i att ta fram en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
Källa: Institutet för mänskliga rättigheters pressmeddelande
”Det behövs krafttag för att synliggöra ålderismen och dess konsekvenser, i syfte att komma till rätta med både ålderismen och dess grundorsaker. Det krävs ett medvetandegörande arbete som aktivt motverkar stereotypa föreställningar om äldre och ålderism, och strategier för att stärka äldres egna röster,” skriver myndigheten i rapporten, enligt Senioren.

Larm i rapport: Ålderism – ett osynligt fängelse
Äldre personer i Sverige utsätts för en omfattande diskriminering inom vården – ålderismen är ett osynligt fängelse. Denna form av fördomar och brist på respekt begränsar äldres rätt till självbestämmande och delaktighet.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
