Yttrande- och tryckfrihet är en sak. Men rädslan tar nu fäste. En demokrati måste också visa muskler.
Min far, som inte finns med oss längre, varnade mig för det vi ser på Stockholms gator idag. Om demokratin ska överleva kan vi inte vara passiva. Vi får inte vara naiva.
NMR ska marschera genom min stadsdel, förbi mitt hus. Hela farmorskroppen skriker NEJ!
Vi ska vara rädda om vår yttrandefrihet. Men vi ska också vara rädda om vårt samhälle och vår demokrati. Människor har rätt att kunna vistas ute på sina gator och känna sig trygga. De gör de inte när nazisterna marscherar.
De senaste veckorna har det talats mycket om att vi är mitt i den största flyktingutmaningen i Europa sedan andra världskriget. Just liknelsen med situationen 1945 har satt igång en hel del tankar i mitt huvud. Jag kan inte låta bli att undra vad min far hade tyckt om situationen och vilka råd han skulle …
