Din middag – klimatets blinda fläck

Mellan 1990 och 2020 minskade de territoriella utsläppen i EU med 29 procent medan de globala utsläppen ökade med 63 procent. Minskningen speglar dock inte EU:s klimatavtryck utanför unionens gränser, till följd av de varor och tjänster vi importerar, enligt en rapport från Stockholm Environment Institute (SEI).

EU:s konsumtionsbaserade utsläpp är oproportionerligt stora sett till mängden invånare, enligt SEI. 2021 uppgick de till 3,5 miljarder ton, vilket motsvarar 9 procent av de globala utsläppen medan EU står för 5,7 procent av världens befolkning.

“Utgångspunkten måste vara att alla resurser på jorden fördelas rättvist”, säger Katarina Axelsson, forskare vid SEI och en av rapportförfattarna.

I Europa har vi höga genomsnittsinkomster, vi utnyttjar mer resurser och bidrar i större grad till de globala utsläppen än många andra länder.

Stora skillnader

I dagsläget saknas enhetliga sätt att mäta och rapportera konsumtionsbaserade utsläpp. Men siffror från EU-kommissionen visar hur klimatavtrycket från konsumtion skiljer sig mellan medlemsländerna – med ett genomsnitt på 8 ton koldioxid per person och år. Däromkring rör sig genomsnittssvensken medan Danmark ligger i topp med 11,1 ton per person och slovakierna snittar på 4,6 ton om året.

Nästan 70 procent av EU:s konsumtionsbaserade utsläpp uppstår inom unionen och i handeln mellan medlemsländer. När det däremot gäller de utsläpp som importeras inbäddade i varor står Kina för det största bidraget sett till enskilda länder – totalt 8,5 procent av EU:s konsumtionsbaserade utsläpp.

“När det gäller Sverige har ungefär 60 procent av klimatpåverkan från det sätt som vi lever och konsumerar på uppstått utanför landet och importerats hit”, säger Axelsson.

Kött en klimatbov

Mat, boende och transporter är de största källorna till konsumtionsbaserade utsläpp i EU. Inom livsmedelskategorin har kött och mejeriprodukter störst klimatavtryck medan de som bor i småhus använder mer energi än de i flerfamiljshus.

EU skulle kunna ta täten för att få ner utsläppen kopplade till konsumtion, menar rapportförfattarna. Bland utmaningarna finns brist på samordnade åtgärder och transparens i globala försörjningskedjor.

“Det behövs också åtgärder som minskar konsumtionsmönstren”, säger Axelsson.