Pensionsmyndighetens senaste rapport döljer statistik som kan vara jobbig att ta till sig. Alla svenskar blir inte friskare och piggare. Tvärt om sjunker medellivslängden bland Sveriges lågavlönade. E55 har intervjuat Liza di Paolo-Sandberg, som kallar låglöneyrken för en dödsfälla.
Mest läst i kategorin
Glöm att man ska gå i pension vid 65. Istället ska man gå i pension allt senare i livet, för att väga upp för att vi lever allt längre, vilket kostar skattebetalarna miljarder kronor.
Så brukar det låta när det ska förklaras varför den tidigare pensionsåldern på 65 år ersattes. Först 66 år, och snart, 67 års riktålder.
MISSA INTE: Så mycket lägre pension får nyanlända i Sverige
Okänd sanning
Men i Pensionsmyndighetens statistik gömmer sig en illa känd sanning. Men Pensionsmynidgheten har naturligtvis vetat om den länge.
Senaste nytt
Alla blir inte äldre
Även om svenskarna i allmänhet får en allt högre förväntad livslängd så gäller det framförallt de högavlönade. De har blivit över ett helt år rikare, så att säga, i medellivslängd, de senaste tio åren.
Men medelinkomsttagarnas livslängd ökar långsammare och de lågavlönade, där kvinnorna är i majoritet, har faktiskt fått det sämre.
Lågavlönade pensionärer dör allt tidigare
De med lägst inkomster i Sverige har tappat flera månaders förväntad livslängd under samma period, nämligen den senaste tioårsperioden.
Det här är något som det inte talas om särskilt öppet. Men statistiken gör det tydligt.
Och det kanske inte hade gjort något om det inte var för att hela höjningen av pensionsåldern byggde på att svenskar generellt får längre livslängd.
SKPF:s ordförande har ordet
SKPF är en organisation för pensionärer som nästan alla jobbat i välfärdsyrken som vård, äldreomsorg och barnomsorg. E55 har talat med förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg.
“Det känns i hjärtgropen att se den här rapporten. Men det här är något vi vetat länge”, säger hon.
I praktiken innebär statistiken att de som har fysiskt krävande jobb i ofta lågbetalda yrken, som handeln, på restauranger eller nåt av alla de vårdyrken som finns representerade bland di Paolo-Sandbergs medlemmar, blir tvungna att jobba allt högre upp i åldrarna för en allt lägre andel av slutlönen i pension utan att för den sakens skull få något för det.
Dödsfälla
“Man måste se till att arbetsmiljön blir dräglig i de här yrkena. Det ska inte vara en dödsfälla att jobba med vård och omsorg. Men man ser här att det kostar både i pengar och i levnadsår”, säger hon.
Som om det inte vore nog, höjs pensionsåldern successivt.
“För de som orkar jobba längre är det här ett bra förslag. Men för de som inte orkar jobba längre flyttas bara målsnöret längre bort”, säger di Palo-Sandberg till E55.
Resultatet blir att de helt enkelt går i pension men med ännu lägre lön.
Det är också skattemässig smocka som drabbar alla de som går i pension i förtid. Jobbar man till sin riktålder får man grundavdraget. Och så länge man jobbar får man jobbskatteavdraget. Men de som inte orkar jobba hela vägen i mål får en skattemässig dubbelsmocka.
Tre exempel: Högavlönade, medelavlönade, lågavlönade
Med statistikens hjälp kan man beskriva det så här:
Du som hoppades på att gå i pension vid 65, och som nu istället förväntas jobba till 67 år, men är höginkomsttagare får din förväntade pensionstid, dvs tiden du kan spendera i jordelivet efter ditt pensionsdatum, oförändrat. Detta eftersom du nu går i pension nästan 2 år senare än tidigare, men din förväntade livslängd också har förlängts med 2 år.
Medelinkomsttagare förlorar ett år
Du som istället är medelinkomsttagare får gå i pension två år senare, men förväntas å andra sidan leva ett år längre vilket ger dig ett kortare pensionsliv med ett år. Och om det är lång tid kvar till din pension kan du dessutom kanske räkna med att få din förväntade livslängd höjd ytterligare. Då har du inte förlorat något alls.
Lågavlönade förlorar mest
Men du som är lågavlönad har inte lika mycket att se fram emot. Förutom att du får jobba två år längre på din ålders höst för att nå upp till ungefär samma pension som tidigare årskullar så har din förväntade livslängd krympt ordentligt det senaste årtiondet.
Låginkomsttagare väntas alltså att både gå i pension senare och samtidigt får de kortare och skröpligare livsvillkor på sin ålders höst. Det extra arbetet går till att betala pensionerna för de som redan har de högsta inkomsterna.
Så mycket förlorar du på att gå i pension tidigare än 66
För varje år innan 66 års ålder som man går i pension så förlorar genomsnittssvensken mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor i pension per månad före skatt, livet ut.
På en redan låg pension, som man kan anta om du hör till de lågavlönade, kan man anta att gå ett eller ett par år i förtid i pension kan bli minst sagt förödande för privatekonomin.
“Att få det svart på vitt i den här rapporten understryker vad vi vetat om. Det behövs en översyn av hela pensionssystemet. Både för dagens pensionärer men även morgondagens”, säger Liza di Paolo-Sandberg på SKPF.
Hon anser att arbetslivet måste bli mer hållbart inom välfärdsyrkena, med mindre stress, tätare bemanning och bättre villkor.
SKPF har föreslagit flera åtgärder för att göra ålderdomen drägligare för de med kortare utbildningar och lägre löner.
Man behöver sätta fart på den så kallade gasen i pensionsystemet, och höja pensionsavgifterna för att säkerställa en värdig ålderdom för de som jobbat hela livet för att samhället ska fungera, anser SKPF.
“De här yrkesgrupperna jobbar hårt. Utan dem stannar Sverige. Inget fungerar. Tacken för det ska inte vara en dödsfälla. Och beslutsfattarna som inte förstått det innan de läst den här rapporten kanske inser det nu, kan man hoppas”, avslutar Liza di Paolo-Sandberg.
Läs mer om ekonomi:
Undvik dessa 6 fällor för din pension
Beslut för 65+ kan spara dig 3 272 kronor i pension – i månaden
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra sparkonton med bäst ränta.