Stjärnekonomen: Sverige kan bli AI-föregångsland

Men det finns en annan möjlighet – som bygger vidare på den svenska modellen.

Daron Acemoglu är professor på amerikanska MIT och är en av författarna bakom de uppmärksammade böckerna “Why nations fail” och “Power and progress”.

I den sistnämnda argumenterar han och medförfattaren Simon Johnson att det är en felaktig bild att teknologiska språng per automatik ger ett större välstånd för samhället i stort, och att historien är full av exempel på att så alltid inte är fallet. Acemoglu ser tecken på att många företag ser AI som ett sätt att ersätta människor med maskiner.

Jag är mer orolig i dag än för två år sedan, för mängden resurser som koncentrerat sig i händerna på de största och mäktigaste företagen bara ökar och ökar, säger han i en intervju med TT, i samband med att han via länk deltar i Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen.Mer samarbetsstämning

Men han tror att det finns en annan möjlighet. Att AI:n utvecklas till att hjälpa anställda att bli mer produktiva. Det är också något som kan gynna företag.

Han drar en historisk parallell till Sverige under 1930-talet, där grunden till den svenska modellen lades i och med Saltsjöbadsavtalet.

Pakten som uppstod då var en mer samarbetsvänlig stämning mellan företag och arbetskraft, och att företagen var fortsatt lönsamma. Jag tror inte att det finns några bevis på att företagen hade antagit de här reglerna av sig själva utan den socialdemokratiska regeringen.

Han skulle gärna se att Sverige med påtryckning från politiken bygger vidare på modellen för att driva på innovation, lönsamhet och ökat välstånd inom AI.

Inte kortare arbetstid

Daron Acemoglu tror däremot inte på en strävan mot förkortad arbetstid, om nu AI gör att jobben blir färre.

Jag är inte superförtjust i kortare arbetsveckor. Om vi blir mer produktiva, ökar lönerna, och arbetarna säger att de vill arbeta mindre, så visst.

Däremot kan man inte ersätta en 40-timmarsvecka med två som jobbar 20 timmar vardera, enligt honom.

Gör man det blir arbete dyrt, och då finns det inga incitament att öka antalet anställda, säger han.

Däremot tror han på ett skifte från kontorsarbete till en annan typ av jobb.

Jag tror att många meningsfulla jobb kommer att handla om att interagera med den fysiska världen, det är vårdsektorn, utbildningssektorn, i fabriker, inom hantverksyrken – trädgårdsmästare, elektriker och snickare. Vi måste hitta ett sätt att med AI göra de jobben mer produktiva, så att människor kan få en högre expertis inom sina arbeten.