News55

Forskare söker nytt sätt att diagnosticera artros

Illustration av ett knä med artros. Artros är svårt att diagnosticera och när det upptäcks är leden redan skadad, nu har forskare kanske hittat ett nytt sätt att ställa diagnos
Artros är svårt att diagnosticera och när det upptäcks är leden redan skadad, nu har forskare kanske hittat ett nytt sätt att ställa diagnos. (Illustration: Pixabay)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 06 maj 2024Publicerad: 06 maj 2024

Mer än 500 miljoner människor världen över har artros. Sjukdomen är svår att diagnosticera och kan skada dina leder långt innan den upptäcks.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Artros är den vanligaste ledsjukdomen och förekomsten ökar med ökande ålder och övervikt. I Sverige har cirka var fjärde person över 45 artros, det skriver Läkartidningen.

I och med att människor blir allt äldre och allt fler blir överviktiga, väntas artros bli ännu vanligare.

Brosket slits

Artros påverkar brosket, en vävnad som fungerar som vaddering mellan benen i våra leder så att de kan glida över varandra när vi rör oss, det skriver New York Times.

Vardagsaktiviteter som att gå, springa, böja oss eller träna gör att brosket ständigt går sönder, men kroppen vet vanligtvis hur den kan reparera det.

Den vätska som omger lederna innehåller enzymer som hjälper till att ta bort slitet brosk och speciella celler lagar mindre skador och återuppbygger brosket.

Elaine Husni, chef för Cleveland Clinics Arthritis and Musculoskeletal Center, förklarar att den här cykeln av sönderfall och reparation går snett hos personer med artros.

Hos vissa personer kan de enzymer som tar bort skadat brosk vara för aggressiva, eller så kan läkningsprocessen gå mycket långsammare än nedbrytningen av brosket.

ANNONS

Hos andra personer känner kroppen av stress och skador i lederna, vilket ger inflammation som talar om för de broskrensande enzymerna att de måste ta bort sliten vävnad.

Om kroppen inte kan slå av inflammationen när reparationerna är klara kan det enligt Elaine Husni leda till att mer brosk bryts ned.

En av de största riskfaktorerna för utveckling av artros är övervikt. Skador från repetitiva rörelser eller sport ökar också risken att drabbas, liksom sjukdomar som ger ökad inflammation i kroppen, som diabetes.

När för mycket brosk bryts ned förlorar det till slut sin förmåga att dämpa friktionen mellan benen i våra leder och det orsakar smärta, svullnad och minskad rörelseförmåga.

ANNONS

Diagnosticeras för sent

Artros är vanligast i leder som bär mycket vikt, som knä, höft och nedre delen av ryggraden, men det kan även förekomma i små leder i fingrar eller fötter.

Artros kan börja som ett stick i knäet när du stiger ur sängen, sticket kan med tiden förvandlas till ihållande smärta, svullnad eller minskad rörelseförmåga, vilket är tecken på artros.

Läkare kan dock inte diagnosticera artros förrän sjukdomen har utvecklats och stör dina vardagliga aktiviteter.

ANNONS

Röntgen

För närvarande är röntgen standardsättet att diagnosticera artros, det kan visa förändringar i ledstrukturen, ju mer sliten en led är, desto smalare blir mellanrummet mellan benen.

När det här börjas synas på röntgen är dock leden redan skadad och det som syns på röntgenbilderna motsvarar inte alltid symtomens eller smärtans svårighetsgrad.

”Du kan ha två patienter med samma mängd ledutrymme som minskar, ungefär två eller tre millimeter på en röntgen, men en patient kan ha massor av smärta och den andra kanske inte”, säger Elaine Husni till New York Times.

Börjar innan symtom

Forskare försöker hitta sätt att diagnosticera sjukdomen tidigare så att en del av de skador den orsakar kan avvärjas eller bromsas.

Forskare har börjat upptäcka att artros inte bara orsakas av vardagsslitage, hos vissa människor kan inhållande inflammation påskynda utvecklingen av sjukdomen, eller till och med orsaka den.

Nu tror forskare att skadan kan börja långt innan symtomen börjar märkas.

ANNONS

Biomarkörer

I en ny studie har forskare identifierat molekyler som cirkulerar i blodet och som kan fungera som markörer för sjukdomen upp till åtta år innan förändringar i benen syns på en röntgenbild.

“Detta säger oss att det finns ett artroskontinuum. Du är redan på en rulltrappa som leder dig upp på vägen till symptom och röntgenförändringar långt innan vi trodde”, säger Virginia Byers Kraus till New York Times.

Hon är studiens huvudförfattare och professor i medicin vid Duke University i North Carolina, USA.

Virginia Byers Kraus och hennes team studerar biomarkörer som kan göra det lättare att diagnosticera artros, men det kan ta år att visa att ett blodprov är lika tillförlitligt som röntgen.

Rapport: Så ska artros behandlas

Ny rapport kommer med delvis nya råd till de som lider av artros. Det skriver Aftonbladet.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS