News55

Giftiga ämnen i hemmet – så påverkas du

Mat lagas i en nonstick-panna. Nonstick-pannor är ett exempel på vardagsföremål som innehåller hormonstörande kemikalier
Nonstick-pannor är ett exempel på vardagsföremål som innehåller hormonstörande kemikalier. (Foto: Unsplash)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 12 nov. 2024Publicerad: 12 nov. 2024

Kemikalier som är hormonstörande finns överallt, de finns i vardagsföremål som nonstick-pannor, konserver och tandtråd.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Du exponeras troligtvis för hormonstörande ämnen varje dag, Fortune har talat med experter om hur de påverkar oss.

Endokrinstörande kemikalier stör vårt endokrina system, det system som styr våra hormoner, som insulin, östrogen, testosteron, samt många kroppsfunktioner som vår metabolism, alltså vår ämnesomsättning.

Finns i vardagsföremål

Burkar och plastbehållare, nonstick-pannor, tyger, mattor och dylikt som är fläckbeständiga samt luft, damm och vatten är enligt Tracey Woodruff de vanligaste källorna till exponering för hormonstörande ämnen.

Hon är chef för programmet för reproduktiv hälsa och miljö vid University of California i San Fransisco, USA.

Dessa kemikalier kommer in i kroppen via huden, inandningen eller via förorenad mat.

Linda Birnbaum, tidigare, numer pensionerad, chef för National Institute of Environmental Health Sciencese, NIEHS, i USA, säger att de här kemikalierna kan härma hormoner och avbryta normal kroppsfunktion.

Enligt henne påverkar hormonstörande ämnen vår glukosmetabolism, vår sköldkörtelfunktion, vår fettmetabolism och våra reproduktiva hormoner, vilket kan leda till infertilitet samt cancer i bröst, njurar och prostatan.

ANNONS

Hormoner fungerar enligt Tracey Woodruff som signaler som talar om för kroppen vad den ska göra och när dessa signaler störs påverkas sådant som hjärnans utveckling, aptitreglering, kardiovaskulär hälsa och vårt immunsystems känslighet för vaccin.

ANNONS

Hormonstörande kemikalier

Några av de kemikalier som NIEHS listar som hormonstörande är atrazin, bisfenol A, PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser), ftalater, fytoöstrogener, polybromerade difenyletrar och triclosan.

Atrazin är ett ogräsmedel som förbjöds i Sverige 1989, det bryts dock inte ned varför resthalter finns i mark och vatten. Ämnet är förbjudet i hela EU sedan 2004.

Bisfenol A finns exempelvis i livsmedelsförpackningar och leksaker.

PFAS används i industriella applikationer som nonstick-pannor, papper, textilbeläggningar och brandsläckningsskum.

“Kemikalieinspektionen arbetar för att fasa ut användningen av PFAS i Sverige och i övriga EU. I dagsläget är 1000-tal PFAS-ämnen förbjudna. Vi vill på sikt förbjuda all användning av PFAS som inte är nödvändig för samhället”, skriver Kemikalieinspektionen.

Ftalater används som flytande mjukgörare och finns i många produkter, som vissa livsmedelsförpackningar, kosmetika, dofter, barnleksaker och slangar för medicinsk utrustning, kablar och golvmaterial. 

ANNONS

Fytoöstrogener förekommer naturligt i vissa växter och kan ha en liknande effekt som östrogen som produceras i kroppen. Soja, linfrö och korsblommiga grönsaker innehåller fytoöstrogener, men det har visat sig att de inte orsakar skada.

Enligt studier har faktiskt fytoöstrogener en övergripande positiv effekt på hälsan.

Polybromerade difenyletrar, PBDE, används som flamskyddsmedel och tillsätts i brännbara material som plast och textilier.

Triclosan används i antimikrobiella produkter för personlig hygien.

Skrämmande: Så mycket plast har du i hjärnan

Vår hjärna består av en halv procent plastpartiklar, avslöjar en ny forskningsstudie som undersöker mängden plast som på olika sätt tar sig i våra kroppar. Ett skrämmande fenomen som vi måste ta på allvar.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS