Enligt en ny mätning av lycka är svenskar världens fjärde lyckligaste folk, samtidigt ökar vår psykiska ohälsa, hur går det här ihop?
Mest läst i kategorin
Enligt World Happiness Report, som sedan 2002 varje år undersöker nivån av lycka i över 150 länder, är vi svenskar bland de lyckligaste i världen och hamnar i år på fjärde plats efter Finland, Danmark och Island.
Enligt Folkhälsomyndighetens självrapporterade Nationella folkhälsoenkäten har vi god allmänhälsa och ett gott psykiskt välbefinnande.
Psykisk ohälsa ökar
Men, trots det ökar enligt rapporter svenskarnas psykiska ohälsa och många lider av stress, ångest och oro, det skriver Må Bra.
Hillevi Busch, filosofie doktor i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten, säger att det här vid en första anblick kan verka konstigt, men att det handlar om lite olika saker.
“Vårt psykiska välbefinnande är högt, hela 80 procent svarar att de mår bra. Men det handlar mindre om psykiska besvär, och mer hur man fungerar i livet generellt, hur jag mår fysiskt, om jag har trevliga vänner, ett jobb jag trivs med och så vidare. Man kan vara nöjd med det men ändå må dåligt på grund av till exempel stress”, säger hon till Må Bra.
Senaste nytt
Begreppet psykisk ohälsa
Enligt henne kan begreppet psykisk ohälsa lätt missförstås, det är ett brett begrepp och med det menar bland annat Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen allt från lättare besvär till allvarliga psykiska sjukdomar.
Hon säger att det som ökar är psykiska besvär som oro, stress och ångest, samt neuropsykiatriska diagnoser som adhd och add, främst bland barn och unga.
“Däremot ser vi ingen större ökning när det gäller svårare psykiatriska tillstånd som till exempel bipolär sjukdom, psykoser och schizofreni”, säger hon till Må Bra.
De yngsta och de äldsta
I Nationella folkhälsoenkäten sticker de äldsta och de yngsta åldersgrupperna ut och rapporterar högst andel psykisk ohälsa.
De yngsta åldersgruppen, mellan 16 och 29 år, rapporterar den största ökningen av dessa besvär och de som rapporterar flest besvär med stress och ångest är unga kvinnor i den här åldersgruppen.
Nationella folkhälsoenkäten hade tidigare ett tak på 84 år och den äldsta gruppen, personer mellan 65 och 84 har uppgett högst psykisk ohälsa.
Personer över 84 år
Sedan 2022 fick för första gången även personer över 84 år svara på frågor om sin psykiska hälsa.
“Det visade sig att den här gruppen mådde sämre med fler psykiska besvär. Det kan hänga samman med ensamhet och isolering, många får fysiska begränsningar som gör att man blir sittande hemma”, säger Hillevi Busch till Må Bra.
Hon säger vidare att Folkhälsomyndigheten har tittat på sambandet mellan psykiska besvär och ensamhet och kan se att personer som är ensamma oftare har allvarlig psykisk påfrestning, även självmordstankar.
Hillevi Busch säger att hela en av tre kvinnor över 84 år tar antidepressiva läkemedel, det kan enligt henne jämföras med en av tio i befolkningen i stort.
Psykisk ohälsa ökar risken för demens
Forskare vid Göteborgs universitet har funnit ett oroväckande samband mellan utmattning i medelåldern och ökad risk för att utveckla demens senare i livet.