Han var 55 år när han fick veta att han löper minst tiofaldigt ökad risk att utveckla sjukdomen Alzheimer. Då beslöt han sig för att stoppa sjukdomen.
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 27 maj 2024Publicerad: 22 maj 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vanligtvis drabbar Alzheimer personer som nått lite högre åldrar, men han tillhör skaran yngre som vanligtvis får av en mer aggressiv form när så sker.
Efter tester fick Simon Nicholls reda på att han bar på två varianter av genen APOE4 som är starkt förknippad med Alzheimer. Det var en chock, men samtidigt väckte det en ilska inom honom. Beslutsam tänkte han inte låta sitt liv ödeläggas.
Ändrade livsstil – stoppade allt
I vetskap om de förhöjda riskfaktorerna att utveckla sjukdomen fick Nicholls hjälp av neurologen Dr. Richard Isaacson att upprätta ett program för att ändra sin kost och motion. Han såg också till att leva en stressfri vardag med inrutade sömnvanor.
Nicholls undvek socker och artificiella sötningsmedel samt alkohol och ultraprocessat livsmedel. Han bytte ut alla dåliga matvanor mot en vegansk kost och daglig styrketräning.
Efter nio veckor hade Nicholls gått ned i vikt och förbättrat sina blodvärden som tidigare indikerat en förhöjd risk för Alzheimer. Nu visade blodvärdena endast en bråkdel av vad som tidigare fanns av genen APOE4.
Den ändrade kosthållningen och vardagsrutinerna visade sig alltså mirakulöst effektiva i förebyggandet mot sjukdomen.
ANNONS
Senaste nytt
Alzheimer – en dödlig sjukdom
ANNONS
Det finns inga botemedel mot Alzheimer, endast bromsmediciner med varierande verkan. Gemensamt för dessa är att de endast kan dra ut på sjukdomsförloppet, men inte vända det.
Utgångsläget är kritiskt för den som drabbas av Alzheimer. De första tecknen kan visa sig genom allmänna symptom, men typiskt är att minnesfunktioner drabbas först, ofta sammankopplat med humörsvängningar.
Sjukdomsförloppet
Sjukdomen kännetecknas genom onormala proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. Placken består främst av proteinet beta-amyloid, som även förekommer i en frisk hjärna.
Placken uppträder först i hippocampus (hjärnans minnescentrum) och sprider sig efterhand till andra delar av hjärnan. I tillägg bildas små trådliknande strukturer inuti cellkroppen. Dessa består av proteinet tau och kallas för fibriller, eller tangles.
Efterhand sprider sig de sjukliga förändringarna och gör att en allt större del av hjärnans nervceller förtvinar och dör, så även kroppens funktioner.
Läs också:
Studie kan ge nytt sätt att behandla Alzheimers
ANNONS
Forskare: Detta kan öka risken för Alzheimers
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
