En grupp svenska forskare har utvecklat en ny beräkningsmodell som med hög precision kan förutsäga risken för höftfraktur, en allvarlig skada som drabbar tusentals personer varje år.
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 23 okt. 2024Publicerad: 23 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den stora fördelen med den nya modellen är att den inte kräver mätningar av bentäthet, vilket traditionellt har varit den huvudsakliga metoden för att bedöma risk för frakturer. Det innebär att fler personer kan identifieras och få förebyggande behandling i tid, skriver Äldre i centrum.
Höftfrakturer – ett allvarligt problem
I Sverige inträffar cirka 15 000 höftfrakturer varje år, och en fjärdedel av de drabbade dör inom ett år efter skadan. Höftfrakturer orsakar också stor smärta och leder ofta till försämrad livskvalitet.
För att minska dessa negativa konsekvenser är det avgörande att kunna identifiera riskfaktorer i tid och sätta in förebyggande insatser. Den nya beräkningsmodellen, utvecklad av forskare vid Uppsala universitet under ledning av Peter Nordström, kan bli ett genombrott.
ANNONS
Senaste nytt
Ett oväntat genombrott
“Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor”, skriver han i ett pressmeddelande.
Det innebär att vårdpersonal nu kan basera sina bedömningar på enklare och mer tillgänglig data, vilket gör riskbedömningen både snabbare och effektivare.
I dagsläget används ofta mätningar av bentäthet för att bedöma risken för benfraktur, men det är en resurskrävande metod som inte är tillgänglig överallt. Den nya modellen bygger på data som redan finns inom vården, vilket gör det möjligt att snabbare identifiera riskgrupper och sätta in förebyggande åtgärder.
ANNONS
Bygger på bred registerdata
Forskargruppen baserade sin studie på omfattande registerdata, där de följde personer under femårsperioder. Studien pågick i 50 år och under den tiden analyserades riskfaktorer där man fann 19 variabler som ökar risken för höftfraktur.
Av dessa är hög ålder, behov av hemtjänst samt diagnoser som Parkinsons sjukdom och demens de största riskfaktorerna.
Anna Nordström, som också ingår i forskargruppen, betonar att studien ger nya insikter om hur hela individens hälsosituation påverkar risken.
“En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation”, uttalar hon sig i pressmeddelandet.
Betydelsen av förebyggande insatser
Den nya modellen öppnar dörrar för mer förebyggande insatser, som tidig medicinering mot benskörhet.
ANNONS
Genom att identifiera högriskindivider kan vården förhindra de allvarliga komplikationer som ofta följer med höftfrakturer, vilket i sin tur kan både rädda liv och förbättra livskvaliteten för många äldre.
Höftoperationer är stora ingrepp som innebär många risker. En 102- årig man ramlade och fick en fraktur på höften. Han behövde genomgå två operationer och drog på sig komplikationer som orsakade hjärtsvikt och lunginflammation.
Frakturer drabbar oftare äldre kvinnor än män, vilket beror på minskade östrogennivåer som kan orsaka benskörhet. Balanssinnet försämras med åldern och därmed ökar risken att ramla. Blodtrycksmedicin, nedsatt synförmåga och neurologiska sjukdomar adderar också till riskfaktorerna.
Läs också:
Nyopererad 90-åring föll på sjukhus och bröt höften
Kvinnor drabbas värre av fallolyckor
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
