Vården digitaliserad – men uselt äldreanpassad

Hanna Varjakoski och Elisa Tiilikainen vid Östra Finlands universitet betonar vikten av att inkludera distansvård i utbildningen av vårdpersonal, eftersom digitaliseringen förändrar arbetsuppgifterna.

Forskarna lyfter fram att den ökade digitaliseringen inom vården har särskilt påverkat äldre personer i Norden, där många upplever svårigheter med att använda digitala tjänster eftersom de inte vet hur de ska använda dem, skriver Pro Pensionären.

Äldre personer måste få synas och höras mer

Genom forskningsprojektet “Demografi och demokrati – hälsosamt åldrande i en digital värld – framtida utmaningar i Norden” har personer över 75 år intervjuats för att undersöka deras erfarenheter av digital vård. Studien har bedrivits i Finland, Danmark och Sverige. Målet är att lyfta fram deras perspektiv, som ofta saknas i samhällsdebatten.

När det handlar om kunskaper i digitalisering av tjänster finns det stora skillnader i kunskapsnivåer och delaktighet i samhället. De med minst kunskap riskerar att känna sig uteslutna.

Enligt Daniel Forslund (L) som förra året lämnade sitt uppdrag som regionråd i Stockholm är förklaringen till varför svensk sjukvård inte kommit längre i digitaliseringen dåligt ledarskap.  

Digitalisering skapar utmaningar för äldre

Trots att många äldre klarar av grundläggande digitala tjänster har forskarna upptäckt att hälso- och sjukvårdstjänster är särskilt svåra att använda.

Det är inte ovanligt att äldre upplever problem med att navigera på vårdens webbplatser, som de tycker är dåligt utformade och svåra att använda. Det framgår att även de som har digital kompetens kan ha svårt att hantera just vårdtjänster online. Det innebär att de ofta har låg användarvänlighet.

En annan aspekt som framkommer i forskningen är att äldre personer ofta föredrar personliga möten och upplever digitala tjänster som opersonliga och främmande. Bristen på direktkommunikation med vårdpersonal i digitala tjänster förstärker denna känsla, skriver Pro Pensionären.

Skillnader mellan länder och tjänster

Studien visar att det finns skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller hur långt de har kommit i digitaliseringen av vårdtjänster. Äldre personer uppmuntras i alla tre länder att ta ansvar för sin egen hälsa, men tillgången på digitala vårdtjänster varierar.

I många fall uppfattar äldre att digitaliseringen snarare försvårar än förenklar deras möjligheter att söka vård.

Forskarna påpekar också att de digitala vårdtjänsterna inom den offentliga sektorn ofta är sämre utformade än motsvarande tjänster hos privata aktörer. Brister i användarvänlighet gör att många äldre inte vill använda tjänsterna, konstaterar Pro Pensionären.

Exempel på digital vård omfattar bland annat rådgivning via mobilen och smarta mätverktyg som samlar in data via internet.

Förbättringar krävs för ökad användning

För att öka användningen krävs betydande förbättringar av både tillgänglighet och användarvänlighet, menar Varjakoski och Tiilikainen. De understryker att digitala tjänster borde utformas efter användarnas behov och med särskild hänsyn till åldrande personers förmåga och kunskaper.

Ett bättre användarfokus skulle inte bara öka användningen av tjänsterna, utan även säkerställa att fler äldre känner sig trygga och delaktiga i sin egen vård.