Vi måste lära barn och barnbarn vad vår jord mår bäst av

Att en rad av de problem vi i dag upplever globalt – flyktingfrågan är en av dem, katastrofala skogsbränder en annan – kan ha sina rötter i just miljöpolitiken har den amerikanske presidenten inte en aning om. Inte heller att jobben på sikt riskerar att bli inte fler, utan färre.

      LÄS MER: Varför ska vi bara se på när våra parker skitas ner av huliganer?

Det där med global uppvärmning, som en solig marsdag i Örebro kan uppfattas som en klar förbättring av våra livsvillkor, yttrar sig väldigt olika beroende på var på jordklotet man fäster blicken. I Sverige ser vi exempelvis fler översvämningar. Bränderna i Portugal, liksom tidigare i Australien, handlar bland annat om uttorkade marker. En värmebölja i Indien kan tyckas inte vara så mycket att oroa sig över från europeisk eller amerikansk horisont, men den leder inte bara till ett rejält lokalt produktionstapp: ekonomin får sig en knäck som skapar ringar på (det nationalekonomiska) vattnet. Inte ens indier kan arbeta för fullt när termometern visar 40 plusgrader. 1100 personer dog i den förra värmeböljan. Nästa gång kanske det är 10 000 eller fler.

Den generella temperaturhöjningen blir större över land, eftersom det tar längre tid att värma upp havens enorma vattenmängder. I haven har stora delar av korallreven redan dött. När vattnet värms upp också längre norrut smälter snö och is, ytan som reflekterar bort värmen krymper allt snabbare. Det är en ond cirkel.

LÄS MER: Ett land inte särskilt långt borta är på väg att bli ett enmansvälde

Här hemma har det blivit blåsigare, det har ingen undgått att märka. Vädret är lynnigare än förr. Fästingarna gillar klimatförändringarna. Andra växter och djur påverkas negativt. Flyttfåglarna verkar lite vilsna.

Du och jag har ju i sammanhanget inte mycket att säga till om. Men vi kan i alla fall få hävda att Trump har fel. Det finns andra som läst på och kan styrka oss i vår tro. En av dem hittar man i Göteborg. Han heter Thomas Sterner och är professor i miljöekonomi. Han är faktiskt en av de allra främsta experterna på området även internationellt.  Och inte bara studerande vid universitetet i hans hemstad lyssnar intresserat på vad han har att säga. Han har föreläst för såväl Sveriges riksdag som den amerikanska kongressen, han bjuds ständigt in till välrenommerade lärosäten och viktiga konferenser runt om i världen.  Jag har haft förmånen att lyssna till honom när han gör en genomlysning av våra mest akuta miljöproblem, de som får effekt för våra barn och barnbarn – även de amerikanska …

      LÄS MER: Hur ska vi minnas vår historia?

Att Sverige är ett föregångsland när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid får vi inte så mycket belöning för. USA är i särklass värst, och besannar därmed (ironiskt nog) Trumps slagord ”America first”.

Vilket kan illustreras med ett självupplevt exempel som Thomas Sterner delar med sig av. Han ska skaffa bil för en tid i USA men vill då, som den miljövärnare han är, veta hur mycket bensin bilen drar. Svaret visar att han just tittar på en sann bränsleslukare.

– Men det var ju en väldigt hög bensinförbrukning! invänder han.

– No problem, svarar bilförsäljaren, den här modellen har väldigt stor tank!

Var han en Trump-sympatisör? Det förtäljer inte historien.

I samma takt som miljöförstöringen breder ut sig får mänskligheten nya problem. Det går inte längre att odla det man behöver för att leva. Boskap går under i torka. Den som aldrig varit rik blir bara fattigare. Klimatflyktingarna blir fler, läggs till den redan stora strömmen av människor som flyr undan krig och våld.

LÄS MER: Hockey var stort, roligt och rent av lite viktigt – men nu?

Allt kan i princip härledas till vår användning av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid, som bara ökar trots att experterna är eniga om att alla måste strama åt tyglarna. Då dyker en politisk komplikation upp: ska man se till utsläpp per capita eller den totala mängden per land? Per capita, sett med indiska eller kinesiska ögon. Totalmängd, om du ser på saken ur amerikansk vinkel. Rättvist? Tja, vad tycker du?

Lite tröst i eländet får vi när republikanska tungviktare som Arnold Schwarzenegger tar Trump i örat och rader av andra amerikanska politiker, precis som i övriga världen, säger sig inte vilja slå av på takten när det gäller utsläppsbegränsning och energibesparing.

För den som är en i mängden av tio miljoner svenskar återstår bara att bidra med det lilla man kan. Alltså återvinna, plastbanta, resa kollektivt, äta mindre biff, betala koldioxidkompensation (även om den är mest symbolisk) när man ändå tar flyget.

Och kanske viktigast av allt: lära barn och barnbarn vad vår jord mår bäst av. För både människornas och planetens skull.