Melodifestivallåten som kan gå hela vägen till vinst

En gång i tiden gick Melodifestivalen under namnet Schlagerfestivalen. I dag kallas det Mello, kort och gott. Varken melodi eller schlager är kvar med andra ord. Ett fenomen som även avspeglar sig i låtarna, tyvärr.

Melodifestivalen har ändrat karaktär, och konstigt vore väl annars med tanke på dess 58-åriga historia. Jag minns 50-talets stela tillställningar, som till exempel då Siw Malmkvist vann 1959 med ”Augustin” men då SVT redan bestämt att Brita Borg skulle få tävla i finalen och skickade henne i stället. Ni kan tänka er kvällstidningsraseriet och Facebook-hånet om det hade hänt i dag.

Och visst har det rasats i Melodifestivalens historia. Första gången som svenska folket samfällt röt ”Fel låt vann!” var 1973 och min far tv-producenten Allan Schulman var medskyldig till folkets raseri. Han var en av de elva (nästan) edsvurna medlemmarna i ”expertjuryn” som hade till uppgift att lägga röstsiffrorna 1,3 och 5 på de tio låtarna. Här tävlade popgruppen ABBA (fast då hette de fortfarande Björn & Benny, Agnetha & Anni-Frid) med ”Ring, Ring”. Här tävlade också Lasse Berghagen med ”Ding-dong”, Ted Gärdestad med ”Oh, vilken härlig dag” och Claes af Geijerstam och Göran Fristorp, som kallade sig Malta, med ”Sommaren som aldrig säger nej”.

      LÄS MER:  Leif Schulman till TV-direktörerna: “Ge oss tillbaka lördagsunderhållningen”

Ja, ni vet hur det gick. Malta vann överlägset med en låt där bröst var som svalor som häckar och fick poäng från alla i juryn (pappa gav dem en femma). ”Ring, Ring” fick bara röster från två av de elva i juryn och hamnade på tredje plats. Skandalen var ett faktum – fel låt vann. Kvällstidningarna rasade, tittarna rasade och mest av alla rasade Stikkan Anderson.

Krismötena avlöste varandra på Sveriges Television och beslut togs att till nästa år ta bort det förhatliga ”expert”-jurysystemet och låta jurygrupper avgöra, där även ”vanligt folk” fick vara med. Björn & Benny, Agnetha & Anni-Frid (som fortfarande inte döpt sig till ABBA) gjorde ett nytt försök, nu med ”Waterloo”. Svenska folket sade sitt, rätt låt vann en jordskredsseger och resten är historia.

      LÄS MER:  Grattis SVT – fem år kvar till pensionen. Vad gör ni för oss 55+?

Nu skriver vi 2017 och det är åter dags för Melodifestivalen, som i år tar avstamp i Göteborg. Och visst har tävlingen och låtarna ändrat karaktär. Sedan 2002 är jippot en gigantiskt Mello-turné med deltävlingar, andra chanser och final. Borta är levande orkester och låtar med tonartshöjningar. Borta är låtar man kan vissla och borta är texter som rimmar på hjärta och smärta – alltmer sällan sjungs det på svenska. Melodifestivalen av i dag är framför allt en tv-show där det visuella står i förrummet. Det dansas, pumpas med ljus, hoppas, skuttas och klättras över hela scenen. På lördag dyker en bil upp på scen i ett nummer. Varje nummer är ett under av teknik. Ibland går det även att nynna med i dem.

Vad har vi då har förvänta oss av lördagens första deltävling? Charlotte Perrellis återkomst är det som det skrivs om mest i förväg, men hon kommer tyvärr inte att hamna i finalen om man får tro henne själv. Jag har tjuvlyssnat på låtarna och kan redan nu utnämna en stark kandidat till vinnare av hela Melodifestivalen 2017: Ace Wilder och hennes låt ”Wild Child” har alla förutsättningar att gå hela vägen. Hon gör sin tredje Mello-start och har kommit trea de tidigare gångerna. Tredje gången gillt?

Sverige är ni klara? Nu kööör vi!

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet