Paul Auster var ingen lokal kändis 

Det var med bestörtning som jag tog del av nyheten i New York Times om Paul Austers alldeles för tidiga död – endast 77 år gammal.

Han var en av mina absoluta favoriter under alla år som jag bodde i Paris och jag läste hans största verk på franska. Det var så jag verkligen lärde mig franska språket från grunden – genom att läsa amerikansk litteratur. 

Kanske Pauls och mina öden korsades någonstans genom böckernas värld och genom att strosa omkring i Paris gatuvimmel och hänga på kaféer, betrakta vackra dandys och tjuvlyssna på ett och annat samtal vid borden intill. 

Paul Auster blev kritiskt hyllad för en rad böcker, bland annat New York Trilogin som var hans första riktigt stora genombrott. 

Också manusförfattare

Paul Auster var inte bara författare och novellist. Han skrev ockå manus till en rad filmer

En berättelse som tog publiken med storm var filmen Smoke från 1995. Underfundigt och målande skapade han berättelser om individuella livsöden i en mindre skara New York-bors liv som löper  parallellt men som ibland korsas. Den gemensamma träffpunkten är en liten tobaksbutik någonstans uppe på övre Manhattan. 

Stjärnskott som Harvey Keitel, William Hurt och Forest Whitaker medverkade och bidrog till till det geniala skådespeleriet. Jag älskade filmen och den skrivna berättelsen med samma namn. 

Växte upp i kärlekslöst hem

Paul växte upp i South Orange, N.J i ett hem som han beskrivit som olyckligt. Föräldrarnas äktenskap var ansträngt och relationen med fadern komplicerad. Paul beskrev sin far mer som ointresserad och oengagerad snarare än elak. Han engagerade sig helt enkelt inte i sin son, vilket Paul Auster återgett i boken “The intention of Solitude.”

Baseboll och läsning skulle komma att fylla tomrummet av en mentalt frånvarande far. Det var när Paul fyllde nio år som läsningen började ge grund till hans eget skrivande: Mormodern skänkte honom en stor samling böcker av författaren Robert Louis Stevenson.

Det skulle komma att bli en av de viktigaste inspirationskällorna till hans författarskap. Vi kan tacka Pauls mormor för att hon gav honom den boksamlingen – Paul blev en av de bästa författarna som skrev fantastiska berättelser om människors livsöden.