Kulturhuset, drömmen om en plats för folkbildning och kultur, blev förverkligad som en av Stockholms viktigaste byggnader i modern tid. Arkitekten Peter Celsing som skapade med säker hand och stark vision, gjorde ett beundransvärt avtryck i stadsbilden.
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 05 juni 2024Publicerad: 01 juni 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kulturhusets 50-årsjubileum firas på olika håll. En av de pågående utställningarna, Gör det själv, är en hyllning till alla modiga människor som vågar kasta traditionella regler över bord och utforska alternativa vägar. Gemensamt för de medverkande konstnärerna är att själva utförandet är lika viktigt som konstverken i sig. ICA-Kuriren rapporterar.
Ni kanske minns den stora människo-pudeln som traskade omkring lite varstans på stan? Det är en av de medverkande konstnärerna – Kjartan Slettemark.
Den här utställningen passar väl in i firandet av kulturhuset som är ett resultat av enormt driv, framåtsträvande och arkitektens mod att förverkliga en så speciell byggnad av denna dignitet på den centralaste platsen i Stockholm.
Arkitekten Celsing ville bygga för framtiden
Arkitekten Peter Celsings idé var att en byggnad tillägnad folkbildning, kultur och upplysning måste utformas för människan och staden i vår tid, men även för en kommande framtid.
Kulturhuset skulle bli mer än en överlevare från modernismens tidevarv – det skulle bli en ikonisk del av stadsrummet och lika oskiljbar från Sergels torg som Sergels torg är oskiljbar från Kulturhuset.
Enligt ursprungsplanerna skulle man bygga en kontorsfastighet där kulturhuset står i dag, men Stockholm stad ansåg att kulturen måste lyftas fram och integreras i den nya stadsdelen.
En stor del av historiska Klarakvarteren hade rivits för att ge plats åt de storartade planerna och vi kan vara evigt tacksamma över att kulturen fick en så viktig plats.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Kulturens vardagsrum
I en arkitekttävling tillsammans med Riksbanken blev Celsings idé om ett ”kulturens vardagsrum” det vinnande förslaget – namnet ”Kulturhuset” fanns med från början.
Här skulle ”gatans stämning och verkstadens möjligheter” få plats – för skapande, utställningar, konst, litteratur och lek – för alla, inte minst för barn och unga. Det skulle bli en demokratisk och folklig plats och har därför blivit en mötesplats för både kulturella och sociala ändamål.
Det har funnits ett engagemang bortom kulturinstitutionens ramar, vilket bidragit till den öppna atmosfären och strävan efter mångfald. I engagemanget har Kulturhuset tagit ställning mot diktaturer och förtryck, bland annat genom att bjuda in konstnärer från utsatta regimer till att delta i utställningar och debatter.
Läs också:
Världsberömde Caravaggio återfunnen
Ukraina: Priset för kulturella förluster ökar
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS