En ny utställning på Grand Palais i Paris lyfter fram Pontus Hulténs inflytelserika arbete som chef för Moderna museet och Centre Pompidou.
Pontus Hultén hedras med stor utställning i Paris
Frank Kummel
Uppdaterad: 19 juni 2025Publicerad: 19 juni 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Med verk av Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely samt unikt arkivmaterial presenteras svenska Pontus Hulténs vision om konstens roll i samhället, skriver DN.
Pontus Hultén, född 1924 i Stockholm, gjorde tidigt avtryck i konstvärlden. Mellan 1960 och 1973 omvandlade han Moderna museet i Stockholm till ett av världens mest tongivande konstmuseer, med tidiga utställningar av Andy Warhol och Robert Rauschenberg.
Sedan 1974 ledde han Centre Pompidou i Paris, som museets förste chef, och etablerade institutionen som ett globalt nav för samtidskonst.
Trots internationell framgång förblev Pontus Hultén i Sverige en kontroversiell och en relativt anonym gestalt fram till sin död 2006. Först i efterhand har hans betydelse för museiverksamhet och konstcuratorskap börjat uppmärksammas mer brett.
MISSA INTE: Forskare: Träning kan bli räddningen efter cancer
Utställningen om Pontus Hultén och dess bakgrund
I juni öppnar ”Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely, Pontus Hulten” i Grand Palais, samtidigt som Centre Pompidou stänger för femårsrenovering. Utställningens curator Sophie Duplaix har i tre år samlat fotografier, reliker och arkivmaterial.
Tillsammans med Laurent Le Bon, Pompidous chef, har hon skapat en historisk sammanfattning av Pontus Hulténs arbete.
ANNONS
“Vi försöker förstå Pontus utopiska vision, som fanns där från början”, säger Sophie Duplaix om utställningens huvudidé.
Hulténs födelse för 100 år sedan och renoveringspausen för Museet gav tillfälle att göra en helhetsbild av hans gärning. Flera tidigare pompidou- och modernautställningar visas i ny kontext, liksom material från den uppmärksammade 1967-utställningen med Niki de Saint Phalle på Moderna museet.
MISSA INTE: Här stiger elpriserna med 70 procent
ANNONS
Senaste nytt
Konstnärssamarbeten i fokus
Pontus Hultén arbetade nära Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely. Utöver deras berömda skulpturer visas även fragment från Saint Phalles tillfälliga installation ”Hon”, som egentligen var tänkt att rivas ned efter vernissagen.
Tack vare bevarade arkivbilder och kvarlämnade delar kan besökarna få en känsla av det ursprungliga verket.
Sophie Duplaix pekar på att Pontus Hulténs relation med konstnärerna var lika avgörande som hans institutionsbygge:
“Pontus hade en fantastisk vision om att konsten kunde spela en stor roll i samhället, gripa in i politiken och det sociala livet”, säger hon.
ANNONS
I anslutning till skulpturer och arkiv visas även Pontus Hulténs korrespondens och personliga anteckningar, som ger en inblick i hur han formulerade sina idéer om konst som brobyggare mellan publik och verk.
MISSA INTE: Katten Pepsie kan få evigt hem i Bagarmossens tunnelbana
Pontus Hulténs utopiska museikoncept
Hultén ansåg att ett museum inte bara skulle bevara konst utan också vara en levande mötesplats. Han inspirerades av Marcel Duchamp, som han lärde känna i Paris på 1950-talet, och tog med sig idéer om lek och experiment i utställningsrummen.
Han betonade vikten av interaktivitet, till exempel genom särskilda barnprogram och performances i museets foajé.För dem som besökte Centre Pompidou under Hulténs chefsperiod blev byggnaden ett vardagsrum för konstnärer och allmänhet. Sophie Duplaix sammanfattar:
“Han lockade helt nya, radikalt mycket bredare och yngre målgrupper”, förklarar hon.
Hultén menade att konst och liv måste blandas, något som präglar utställningen på Grand Palais: här samsas 1960-talets popkonst med 1970-talets experimentella konstnärsinstallationer.
En familjär pionjär med ofullbordat erkännande
ANNONS
Sveriges återhållsamhet i att hylla Hultén jämfört med Astrid Lindgren eller Ingmar Bergman har diskuterats i konstkretsar. I Claes Brittons biografi ”Pontus Hultén.
Den moderna konstens anförare” framhålls såväl hans pionjärinsatser som de senare skandalerna kring oäkta Brilloboxar av Andy Warhol. Claes Britton beskriver Pontus Hultén som:
“Den stora pionjären för en radikalt mycket bredare, mer aktiv och populär konstsyn.”
Med utställningen på Grand Palais hoppas arrangörerna att Pontus Hulténs vision åter ska bli en fyrbåk när samtidskonsten tar plats i en renoverad Pompidou 2030.
Praktisk information
Utställningen på Grand Palais i Paris pågår från 20 juni 2025 till 4 januari 2026. Biljetter säljs via museets webbplats, med rabatterade priser för seniorer och studenter.
Förbered resan med tåg eller flyg, och kombinera gärna besöket med en promenad längs Seine eller ett stillsamt cafébesök i Latinkvarteren.
ANNONS
Läs mer om ekonomi:
Så sparar du smart som pensionär – utan att snåla på livet
Tjäna storkovan på börsen – när svenska kronan rusar: Vanlig fälla
2025 väntas bli tufft – ljuset i börstunneln först nästa år
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS