Bli volontär och lev längre!

Vad brinner du för? Att hjälpa den lokala idrottsklubben, att bli stödperson på kvinnojouren, att ta hand om övergivna djur, läxläsning med barn på biblioteket, eller att lära invandrarkvinnor att cykla och simma?

Då är du inte ensam. Det är svårt att hitta en svensk som inte på något sätt är engagerad i det civila samhället. Våra frivilliga insatser går dessutom att räkna om till reda pengar; det handlar om ett värde på närmare 140 miljarder kronor. Varje år.

En stark stat är viktig, för att rättssamhället ska fungera och för att vi ska kunna försvara oss mot angrepp utifrån. Men en stark stat kan inte skapa det kitt som får människor att känna tillit till varandra. Det formas av det civila samhället och alla de insatser vi gör för varandra, utan en tanke på att vi ska få betalt för det.

Volontärbyrån är ett exempel på en verksamhet som förmedlar uppdrag och som vill göra det lätt för människor och ideella organisationer att hitta varandra. Sedan starten 2002 har de förmedlat mer än 50 000 volontärer till över 2 000 organisationer – från Röda Korset och Makalösa Föräldrar till 4H-gårdar och Tjejzonen – och därmed bidragit till ett starkare civilsamhälle.

Vilka är det då som söker sig till Volontärbyrån? Pensionärer och arbetslösa med mer fri tid än andra? Nej, hälften av dem som hör av sig är faktiskt under 35 år. Tvärtemot vad många tror, är en minoritet av volontärerna 55-plusare.

Maria Alsander, verksamhetsledare på Volontärbyrån i Stockholm, berättar att de når många unga som tidigare inte engagerat sig ideellt, studenter givetvis, men också heltidsarbetande.  Det riktigt intressanta är att den som en gång börjat volontera blir ”fast” och gärna fortsätter. Ersta Sköndal Högskola gör regelbundna studier om vårt frivilligarbete och noterar i en färsk rapport att engagemanget är högt och stabilt. 53 procent av svenskarna lägger i snitt 15 timmar i månaden på ideellt arbete. Så har det i stort sätt sett ut de senaste 20 åren, vilket renderar oss en plats i världstoppen.

Mest populärt är engagemang för barn och unga, hemlösa, liksom integration av nya svenskar. Det gäller för alla åldrar. Idrotten har sina egna rekryteringsytor.

På Volontärbyrån vill man gärna se ett större intresse från människor över 55. Vi är nämligen mycket eftertraktade av organisationerna därför att vi stannar kvar, vi är inte så flyktiga och vi för in ny kompetens och erfarenhet.

Fast varför lägga en massa tid på frivilligt arbete när man jobbat ett långt liv och ser fram emot ett behagligt pensionärsliv, möjligheter att resa, läsa och inte minst umgås med barnbarnen? Svaret är uppmuntrande; vi mår bra av att engagera oss i något utöver den egna hemma-sfären. Vi får uppskattning, nya erfarenheter, kunskaper och vänner.

På Volontärbyrån har man frågat just 55-plussarna om deras drivkrafter. Svaret är att vi vill göra en konkret insats inom ett specifikt område, i stället för att bara skänka pengar, och att den ideella insatsen gör livet mer meningsfullt.

Det är så otroligt mycket vi kan göra om vi har tid över. Den som är aktiv i föreningslivet lever därtill längre. Maria Alsander hänvisar bland annat till en studie på finlandssvenskar i Österbotten som läkaren Markku T Hyppä gjort. Hans forskning visar att föreningsengagerade människor lever flera år längre än Finlands genomsnittsbefolkning.

Det är de sociala nätverken i sig som gör skillnaden, inte typen av engagemang. Effekten på folkhälsan blir lika stor för den som är aktiv i schackföreningen, kören eller fotbollsföreningen.

Så du som vill må ännu bättre och som drömde om att arbeta för Amnesty när du var ung, ta chansen nu!

av Lena Adelsohn Liljeroth

som gärna blir volontär på ett bibliotek eller på en teater

Läs mer på volontarbyran.org.