Carl-Ingemar Perstad: Här öppnar skola för seniorer

Amerikanska seniorer är attraktiva på arbetsmarknaden. Livserfarenhet kombinerat med pålitlighet och arbetsglädje nämns ofta som den drivande kraften. Men för många är extrajobbet nödvändigt för att få pengarna att räcka till hyra, mat, bensin och mediciner i ett land där sociala skyddsnät enligt svensk modell är något okänt. Och nu öppnas nya möjligheter i den amerikanska grundskolan. Inte för att sätta sig på skolbänken igen utan för att vara en viktig del i elevernas vardag.

Amerikanska försvaret har sitt valspråk No man left behind, som betyder att ingen soldat lämnas i sticket. Nu har en del skolor i USA gjort sin version på samma valspråk, nämligen No kid left behind. Innebörden är att grundskolan ska ta ett större ansvar för att eleverna inte hamnar snett i samhället och det är här seniorerna spelar en viktig roll.

Skolorna har insett vikten av att ha med äldre i skolmiljön. Far- och morföräldrar jobbar ofta ideellt som extratränare i skollaget och i skolmatsalen. När Vietnamkriget står på schemat görs ämnet levande med krigsveteraner som intervjuas av barnen om vad de upplevde.

Många av USA:s främsta idrottsstjärnor startade sin karriär i skolans lagidrotter. Det öppnade dörren till stipendium som bekostade den fortsatta högre utbildningen på college och universitet. Att plugga vidare kostar annars skjortan i USA, räkna med 450 000 – 750 000 kr per år om du inte är lyckligt lottad och får ett stipendium. Föräldrar som har råd öppnar ett collegekonto på banken redan när barnen föds. President Biden jobbar för att skriva av en del av skulden som för många är en belastning som släpar med hela livet.

Listan på skillnader mellan den amerikanska och svenska skolan kan göras lång: Till skillnad mot vår svenska skola tar den amerikanska grundskolan ett helhetsgrepp och det självklart att hedra sitt land. Innan första lektionen står klassen upp och sjunger nationalsången eller läser den amerikanska trohetseden högt tillsammans. Det är lika självklart som att gemensamt sjunga nationalsången före varje skolmatch och det skapar samhörighet och bidrar till att svetsa samman laget eller klassen.

Här buar man inte när sisten i laget kämpar sig i mål utan hejar fram kompisen till målsnöret. Lagandan är viktig liksom sammanhållningen i klassen. Mobbning förekommer, men bestraffas direkt när den blir känd. I lindrigare fall nekas mobbaren äta skollunch med kompisarna och måste i stället äta i lärarrummet med rektorn. Det anses pinsamt men effektivt. I allvarligare fall flyttas mobbaren till en annan skola medan mobboffret stöds av lärare, föräldrar och kompisar. 

Här är en avgörande skillnad mot i Sverige. I snitt lägger en amerikansk högstadieelev ner 1-2 timmar varje kväll på läxor till nästa dag. Läxproven är skriftliga och varje fredag betygssätts veckans insatser. Det gör det möjligt att snabbt se när en elev behöver extratid med någon av de frivilliga seniorerna som lärare efter skolan för att komma ifatt resten av klassen. 

När skolan i USA säjer ”no kid left behind” handlar det inte enbart om det man lär sig i böcker, utan skolans helhetsgrepp som ska ge en stabil plattform när man tar steget ut i verkliga livet.