30 år efter mordet på Palme är vi tillbaka på samma ställe

När jag satte på radion trodde jag att jag hade råkat få in P2 av misstag för ut kom bara lugn, sorgsen musik. Sedan kom hallåmannen Staffan Schmidt in och sa att Sveriges statsminister Olof Palme hade blivit mördad på Sveavägen i Stockholm.

Häromveckan var jag och såg min kollega Göran Ellungs utmärkta dokumentär ”Palmes sista timmar” och det var som att kliva in i en tidsmaskin. Helt plötsligt satt jag i bilen igen på väg ner från en spelning. 30 år yngre och helt oförmögen att ta in vad jag hörde på radion.

Jag hade först mycket svårt att förstå att det verkligen hade hänt. Sveriges statsminister mördad på öppen gata i Stockholm. Det är inte sådant som händer i Sverige. Kanske i andra länder.

      LÄS MER: Okända bilderna från Palmes liv

Mordet på honom var ett angrepp på Sverige, på vår demokrati och på mig som medborgare. Stämningen i Sverige då var mycket polariserad. Det fanns inga mellanlägen. Det var antingen svart eller vitt. Debatten var stundtals mycket hård. Palme använde sig av starka ord i sin retorik och de som kritiserade honom gjorde det på ett närmast hatiskt sätt.

Så här i efterhand kan jag tänka att respekten för människan hade suddats ut i den politiska debatten under Palmes tid. Raljanta kommentarer, personliga påhopp och en total oförmåga att ens försöka förstå motståndarens argument präglade det offentliga samtalet.

Raljanta kommentarer. Personliga påhopp. Oförmåga att förstå andra åsikter. Känns det igen? Det tog trettio år men nu är vi tillbaka i något jag trodde vi lämnade efter mordet på Palme.

      LÄS MER: “Jag är oroligare än någonsin för framtiden”

Man kan tycka att vi borde ha lärt oss något av historien men så kloka är vi inte. Den gången var det höger/vänster frågor med ekonomin i spetsen (debatten kulminerade med löntagarfonderna) som skapade störst motsättningar. Den är gången är det flyktingfrågan som skapar polarisering. Fyrtio procent av den svenska befolkningen tycker att det är vår viktigaste politiska fråga. Viktigare än frågan om jobb, som länge varit överst.

Debatten är åter begränsad till att vara svart eller vit. Konsekvensen av det ser vi redan i till exempel medborgargarden som skapar egna lagar och angriper oskyldiga på stan och ligister som nattetid bränner ner asylboenden.

Vi ser det också i nyanlända som tar med sig sina konflikter hit till Sverige. Ska vi förbli en trygg plats för alla, måste de svenska lagarna och värderingarna respekteras.

      LÄS MER: Vad hände med det hyllade begreppet trygghet?

Jag är rädd och orolig för utvecklingen i mitt Sverige. Efter 30 år är vi tillbaka på ”Gå” utan att ha blivit ett dugg klokare. Låt oss nu anstränga oss för att göra det som Palme-mordet tvingade oss till. Att förstå människor som inte tycker som vi. Att respektera deras åsikter och att lyssna på folk snarare än att avfärda andra människor som okunniga idioter.