Det behövs fler äldre i riksdagen!

Det är ett kraftigt demokratiskt underskott i Sveriges Riksdag.

Efter det senaste valet 2018, var bara sex av riksdagens 349 ledamöter 65 år eller äldre. Samtidigt som 65-plussarna var drygt 27 procent av väljarkåren. De politiska partierna har nonchalerat de äldre och hållit dem utanför en rimlig representation i Sveriges högsta beslutande församling, riksdagen.

Precis som ute på arbetsmarknaden, värderas ung ålder högt i riksdagen, högre än erfarenhet och kompetens. Det är anmärkningsvärt, då budskapet från riksdagen samtidigt är  att vi (som kan och orkar), bör arbeta högre upp i åren. Gärna tills vi blir 70 år. Men den åldrande arbetskraften behövs inte i riksdagen.

Med så dålig äldre representation i riksdagen,  försvinner viktiga frågor som berör äldre i politikerbruset och hamnar för långt ner på den politiska agendan. Frågor som i dag är en bister verklighet för många äldre.

Pensionen, pensionen och återigen pensionen. Trygghetsboende för äldre.  Äldrevården, vi blir skruttigare med åren och behöver hjälp och vård. Behoven är akuta.

Sverige idag, är inne i någon sorts ungdomsfrälsning. Är man yngre är allt bra.

Reklammarknaden tycks tro att äldre inte kan påverkas. Att vi inte finns. Jag och mina 65-plusvänner är levande exempel på att det inte stämmer. Vi är nyfikna, vi är påverkbara, vi vill lära oss, vi vill mera.

Inom media ska det vara yngre tittare, yngre lyssnare och yngre läsare. När Sveriges Radio satsar på en radiokanal med musik för äldre, sänds den på nätet. Trots att många äldre lever i digitalt utanförskap. Ett lovvärt initiativ där Sveriges Radio bara gick halva vägen. På  arbetsmarknaden är vi äldre inte heller önskvärda. Redan vid 45 års ålder blir det tufft. Det är många kompetenta arbetssökande i den åldern som kan vittna om att de inte ens blir kallade till intervjuer, på grund av sin ålder. 

Det är en poäng i att veta vad som följer med ett åldrande liv. Att veta vilka problem man stöter på i vården när kroppen inte fungerar som tidigare. Eller när den nya digitala verkligheten gör att man blir helt utanför och inte längre kan fungera som tidigare. När man känner sig otrygg och inte längre kan lita på någon. När känslan av att ständigt riskera att bli utsatt för lurendrejerier blir dominerande. Eller att hantera den ensamhet som följer med ett åldrande.

Det är absolut inte fel att det finns många yngre riksdagsledamöter. Men det är fel att det är för få äldre. Kombinationen av ungt och gammalt, som också mer speglar vår befolkningsstruktur, ger en mer representativ riksdag. Det ska inte vara vattentäta skott mellan äldre och yngre. Riksdagen bör föregå med gott exempel och visa hur ett Sverige för alla åldrar ska fungera.

Vi är närmare 2,2 miljoner i Sverige idag som är 65 år eller äldre. Till nästa val , 2022,  är vi ännu fler 65-plussare.  Nära 400 000 fler pensionärer har då gått in i pensionssystemet. De politiska partierna kan inte längre nonchalera de äldre väljarna. De kräver representation i Sveriges riksdag. Det politiska parti som inser det och agerar redan nu kommer att bli en vinnare.