Jultapas - det tar vi hem från Spanien

Tapas är ju så enkelt. Små godsaker på en brödbit med en tandpetare i. Nu till jul kanske munsbitar med sill, skinka, en sked kall Janssons frestelse (kall Jansson är underbart!), en bit lax, osttärningar… ja, vad som finns hemma.

På Gran Canaria hittade vi alla möjliga sorters tapas. Själv älskar jag deras boquerones, små skarpsillfiléer i vinägrett. Som klargravad strömming, ungefär. Vanligt är också ensaladilla rusa, rysk sallad, som består av potatis, ägg, majonnäs och tonfisk; ibland också gröna ärter och morötter. Marinerad bläckfisk, köttbullar i sås och kall potatisomelett står ofta också på tapasbuffén.

På den välbesökta men svårfunna tapasbaren La Tapita i San Fernando har de ett suveränt utbud av smårätter:

En riktig liten godbit hittade vi på uteserveringen på Meloneras golfbana:

Spröda stänger, rullade runt hackade räkor och gratinerade med parmesan, sesamfrön och lime. Doppas i soja. Urgott!

Andra favoriter är baconlindade dadlar. Allra godast på trevliga Bandera, mitt emot kasinot i Maspalomas. Och lätta att göra hemma. Väldigt lämpliga på jultapasbuffén, om man nu gör en sån.

Några andra små noteringar från de soliga breddgraderna innan SAS tar oss hem till svensk vinter igen:

Man åker kanske inte till Gran Canaria för att äta dansk sill… – men det sitter väldigt fint i solen! Restaurang Freja i Patalavaca har en silltallrik som köpenhamnskrogarna inte skulle skämmas för – och levererar en svårslagen utsikt över glittrande hav på köpet:

Och så börjar de lära sig göra Dry Martini på Kanarieöarna också, det var på tiden. Den bästa fick vi – aningen förvånande – på ett riktigt bra strandhak i Meloneras, Ciao-Ciao. Men den på finkrogen La Aquarela i Arguineguin gick inte heller av för hackor:

Mycket gott får man på semestern. Men nu längtar vi hem till falukorv i pepparrotssås och ett glas mjölk…