Pengakritiken växer mot kungens hemlighetsmakeri

Regeringen föreslog nyligen att hovet nästa år ska få ett ökat apanage på 135,3 miljoner kronor, en höjning med 7,8 miljoner från 2015. De extra pengarna kommer enligt Hovet att till största del gå till höjning av säkerheten kring kungafamiljen.

Nu höjs rösterna om en ökad insyn i kungahusets finanser och att de ska omfattas av offentlighetsprincipen, något som även skett i Norge efter att kronprinsparet Haakon och Mette-Marit där vägrat redovisa vem som finansierade deras lyxsemester i Medelhavet i somras.

Experten: “Dagens situation är omodern.”

Till Expressen säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke att dagens situation är otillständig och omodern:

– Grundtanken sedan offentlighetsprincipens införande för 250 år sedan var att medborgarna skulle kunna se hur beslut kommer till, hur gemensamma medel används och att minimera rättsövergrepp.

2011 beslutade riksdagen om ökad insyn i hovets ekonomi vilket innebär att man numera måste redovisa en resultat- och balansräkning över sina utgifter. Enligt Expressen anser Hovets ekonomidirektör Jan Lindman att man idag har en transparent bild av dess verksamhet:

– Vi är så offentliga som vi har kommit överens om med regeringen och riskdagen och vi följer den överenskommelsen.

Hillevi Larsson: “Kungahuset är en medeltida rest.”

Men man behöver exempelvis inte redogöra för vilka i familjen som står för vilka kostnader, något som bland annat Hillevi Larsson (s), riksdagsledamot och tidigare ordförande i Republikanska föreningen är kritisk till. Även hon anser att kungafamiljen ska omfattas av offentlighetsprincipen, något hon även författat motioner om.

– Kungahuset är ju en del av det offentliga då kungen är statschef och precis som när det gäller övrig offentlig verksamhet krävs insyn, säger Hillevi Larsson till News55.

Varför är du så kritisk till monarkin?

– Kungahuset är en anakronism i vårt moderna samhälle, en medeltida rest där rollen som statschef går i arv, där man inte har religionsfrihet och där kungen har åtalsimmunitet.

Tror du att kungafamiljen är rädd för att granskas om alla utgifter offentliggörs?

– Ja, det tror jag. Men kungen har ju tidigare blivit väldigt irriterad när det ställts frågor om hans kringverksamhet, han vill helst inte att för mycket ska komma ut. Det står i grundlagen att han som statschef inte får ägna sig åt näringsverksamhet men det gör han ändå.

Hur länge till tror du vi har ett kungahus?

– Minst tio år till, tror jag. Men därefter skulle det kunna hända saker om stödet sjunker i samma takt som hittills. Det kan så småningom leda till en folkomröstning där monarkin röstas ner.

Vad händer med kungafamiljen vid ett avskaffande av monarkin?

– Jag tror kanske inte att de tvingas i landsflykt, det blir nog en ganska snäll övergångsprocess där de får behålla sin förmögenhet på flera hundra miljoner. Det kan bli svårt att konfiskera deras pengar.

Kommer kungafamiljen att kunna få några nya jobb om de tvingas abdikera?

– Det tror jag säkert, de är ju superkändisar. Det finns nog många företag som vill utnyttja dem i marknadsföringssyfte. De kommer ju att vara gräddan av sociteteten, de behöver nog inte heller vara rädda för att inte längre bli bjudna på en massa storslagna fester.