Visste du att många länder runt om i världen ser på Sveriges pensionssystem som ett föredöme? Detta har lett till att delegationer från hela världen kommer hit för att studera systemets utformning. Men trots det internationella erkännandet varnar experten för att systemet står inför stora förändringar som kan undergräva dess framgångar.
Svenska pensionssystemet hyllas utomlands – men oron växer på hemmaplan


Mest läst i kategorin
Delegationer från hela världen besöker Sverige för att studera vårt pensionssystem, som länge har betraktats som en global förebild skriver ekonomisajten Realtid. Trots det internationella erkännandet varnar Katarina Romberg, vd för AMF Fonder, för att systemets framgångar riskerar att undergrävas av förändringar.
Sverige dominerar pensionskapitalet i EU
Det internationella intresset blir tydligt när man ser på statistiken: Sverige, Danmark och Holland står för hela 62 procent av det fonderade pensionskapitalet i EU, trots att dessa länder utgör en bråkdel av unionens befolkning.
“Det ackumulerade kapital som vi faktiskt har i Sverige i pensionskapitalet, vårt gemensamt fonderade kapital, är cirka 8000 miljarder. Det är svindlande mycket pengar och där skiljer ju vi oss som land ganska mycket åt från andra länder”, säger Katarina Romberg i AP7:s Jubileumspodd.
I Sverige uppgår det totala pensionskapitalet alltså till 8 000 miljarder kronor. Detta har skapat en stark kapitalmarknad som gynnar både entreprenörer och företag genom att tillhandahålla kapital för investeringar och börsintroduktioner. I vissa länder, som Spanien, ser man annorlunda på tjänstepension; att en del av lönen går till pensionen kan till och med ses som en “stöld”, vilket aktivt motarbetas av fackförbunden.
Premiepensionen under omvandling
Premiepensionssystemet, som i år firar 25 år, har enligt Romberg varit mycket framgångsrikt. Det har inte bara bidragit till högre pensioner, utan också till ett ökat sparintresse bland allmänheten.
Systemet har dock genomgått stora förändringar, från att tidigare ha haft 800 valbara fonder till dagens betydligt striktare upphandlingssystem. Den nya ordningen, som hanteras av Fondtorgsnämnden, innebär rigorösa upphandlingar där fonderna utvärderas noggrant. Detta har gjort att endast ett fåtal fonder godkänns.
Oro för svenska småföretag
Den största oron som Romberg uttrycker i podden handlar om effekterna på den svenska kapitalmarknaden. Det krävande upphandlingsförfarandet kan exkludera mindre, nischade aktörer. Detta riskerar att leda till att mindre fonder med fokus på småbolag försvinner. Romberg varnar för att detta kapital då inte längre skulle vara tillgängligt för svenska företag, vilket i förlängningen skulle kunna utgöra ett hot mot svenskt näringsliv.